Det är klokt att vara rik

Medan jag ligger i min säng och väntar på att bli frisk funderar jag stundtals över vad människor i allmänhet och jag själv i synnerhet ägnar sina dyrbara timmar åt och varför vi gör just det vi gör?

Den här offentliga dagboken eller "bloggen" har rikedom och pengar som tema därför skall jag försöka behandla främst de aspekter i livet som har med insamlandet av pengar att göra.

"Det är klokt att vara rik" -är ett citat jag skriver under på. Varför då? Undrar du.

Först måste jag ju definiera ordet Rik. Med rik menar jag ekonomiskt oberoende. Med ekonomisk oberoende menar jag att du ska kunna leva på avkastningen på dina pengar utan att behöva jobba alls. Med "kunna leva" menar jag att du ska ha råd med de utgifter som du själv anser dig behöva för att leva ett gott liv enligt dina egna premisser.

Varför är det klokt att vara rik då?

Förenklat förklarat därför att du kan använda din främsta tillgång, tiden, så mycket mer effektivt om du är rik. Jag försöker alltid förenkla saker så mycket som möjligt, koka ner dem till dess beståndsdelar. Låt mig förklara hur jag tänker angående ovanstående citat.

Säg att man lever i ca 30 000 dagar. Om man istället för ett begränsat antal dagar ser livstiden som ett begränsat antal maträtter så kan vi göra ett litet tankeexperiment. Säg att vår enda uppgift och syssla i tiden är att äta, vi har fått 1000 maträtter att smälla i oss för enkelhetens skull. Vi har också fått en kokbok med 1000 olika rätter, allt från Blodpalt till Halstrad marulk. Du ställs nu inför två alternativ.

1. Du får endast äta fläskfilé med ananas och kokt potatis under alla 1000 middagar. (En middag som jag ger poängen 5 av 10 på en tillfredsställelseskala 1-10)

2. Du får äta enbart kokt ris och vatten under de första 200 middagarna men under resterande 800 middagar får du välja fritt bland alla 1000 maträtter i kokboken. (Riset anser jag vara en 2a poängmässigt men de valfria middagarna bör jag kunna få upp till ett genomsnitt på 9 poäng när jag smakat mig fram till ett antal favoriter.

Om det här vore en matematisk formel skulle man då kunna räkna ut den genom att se vilken av de två ekvationerna som ger flest poäng. (1000 middagar *5 poäng) eller (200m*2p)+(800m*9p). Svaret är den sistnämnda ekvationen.

Jag hoppas att du förstår vart jag försöker komma. Jag tror att man får ut mer tillfredställelse och upplevelser av livet genom att offra några år i början för att kunna ägna resten av åren till att kunna testa att göra en massa olika saker för att se vad man gillar att göra bäst.

Nu är det väldigt förenklat och man kan ju se det hela ur tusen olika synvinklar och argumentera fram och tillbaka till döds dagar men oavsett vilket så anser jag det ligga ett visst mått av sans och logik i resonemanget jag för.

Jag själv har nu snart käkat ris 200 gånger och är på gränsen till att kunna börja välja vilka maträtter som helst att äta i resten av livet. Var det värt det? Utan tvekan ja. När man ser tillbaka på det så var inte ens riset så äckligt eller tråkigt som man kunde tro utan jag tycker till och med att dessa 200 middagar har varit minst lika goda och upplevelserika som de fläskfilémiddagar människorna i min omgivning valt. Det kan ju nu måhända vara så att de resterande 800 middagarna inte blir så fantastiska som man kan ha förväntat sig heller men det känns åtminstone oerhört mycket mer spännande och kul än att bara äta fläskfilé 800 gånger till.



Nu har vi utrett varför det är klokt att bli rik. Dina valmöjligheter ökar. Du är inte tvingad till ett enda alternativ vilket kan vara hemskt om det är ett alternativ du inte råkar gilla eller som bara blir trist i längden.





Nästa frågeställning jag grubblat över är följande.

Vilken är den ultimata tidsfördelningen av "hårt arbete" kontra "skörd av frukterna eller tid som ekonomisk oberoende"

Man får givetvis anta att desto mer tid man lägger på arbete(A), desto fler frukter(F) kan man skörda men å andra sidan har man mindre tid kvar att äta frukterna på om man lagt mycket tid på arbete.

Två alternativa ekvationer skulle kunna se ut så här:

1. 50år * F - 10år * A
2. 30år * F - 30år * A

Här måste man sätta ett värde på hur hårt eller jobbigt arbetet(A) är samt ett värde på hur skönt eller bra frukterna(F) av arbetet är för att komma fram till en svar.

Eller på ren svenska. Man måste fundera på om de utökade ekonomiska valmöjligheterna man kan åtnjuta efter 30 års hårt arbete istället för 10 års hårt arbete är värt de 20 extra årens arbete. Självklart väger det då in hur mycket mer pengar det rör sig om efter 20 års arbete till.

I den här frågan lutar jag mer åt alternativ 1 ekvationen. Jag njuter hellre av 50 år med hyfsat goda ekonomiska valmöjligheter än jobba hårt 20 år till för att njuta 30 år av extremt goda ekonomiska valmöjligheter. Jag värderar de närmaste 20 åren väldigt högt. I verkligheten är ju dessa 20 år också några av de bästa åren i livet rent fysiskt och psykiskt. Man riskerar ju att inte vara lika kapabel att njuta av frukterna de sista 20 åren som de första 20 åren. Du vill ju hellre vara psykiskt frisk i en 30 årings kropp än en 70 årings.

Nu är detta så klart bara idiotiska matematiska formler, trams och löjligt snick snack kan man tycka. Det tycker jag nog själv också ibland. Men man får ta det för vad det är. I bästa fall kan det kanske ge en sorts tankeställare över hur man ska fördela sin tid, hur hårt man väljer att jobba och hur länge.



Arbete behöver ju inte vara en plåga. Om jag nu t.ex. finner en syssla som både ger mig stor tillfredsställelse psykiskt och fysiskt samt ger bra med pengar så kommer jag givetvis att ägna mig åt den. Om jag väljer mellan två sysslor som är nästintill likvärdiga tillfredsställelsemässigt men där den ena sysslan ger väldigt mycket mer pengar så kommer jag att välja sysslan som ger mest pengar. Det handlar alltid om avvägningar. Mer frukter är alltid bättre än färre. Mindre tid ägnad åt otillfredsställande arbete är alltid bättre än mer. Desto mer frukter jag samlat på mig desto mindre ytterliggare otillfredsställande arbete är jag beredd att utföra för ytterliggare frukter.


Slutsatser:

Livet är för kort för att ägna sig åt något man inte gillar att göra.

Ägna kort men intensiv tid åt sådant man inte gillar för att kunna ägna lång tid åt det man gillar.


Alltså. Om du i dagsläget gör något du inte verkligen gillar. Se till att antingen sluta med det direkt och gör något annat eller, lägg upp en plan för att jobba riktigt hårt med det du kan tjäna som mest på i relation till arbetade timmar oavsett om du gillar det eller inte och sätt en deadline för när du ska kunna sluta med det för evigt och ägna dig åt vad du vill.