I am evolution

Jag har inte som primär avsikt att skriva den här bloggen för att få en stor publik eller tjäna pengar (såvida det inte rör sig om betydande summor i relation till mina vanliga kassaflöden vilket jag rationellt sett inte skulle kunna tacka nej till). Om någon råkar läsa dessa texter och finner något intressant eller inspirerande är det så klart roligt. Om någon stör sig på något eller tycker att jag gör något helt galet är jag ypperligt tacksam om denne uppmärksammar mig på det. Jag är inte rädd för att göra fel, ha fel eller misslyckas för att därefter lära mig varför det blev så. Genom kritik och feedback kan man utvecklas och gå vidare som en visare och starkare person.

Det jag skriver kan nog uppfattas som egocentriskt och är det också, jag ser på detta som ett givande samtal med mig själv i tiden. Jag som 27-åring berättar om mig själv och hur jag tänker till mig själv som 42-åring, 59-åring, 75-åring eller när jag måhända läsa detta i framtiden. Jag talar även till mina kommande barn och alla efterföljande generationer som bemödar sig att läsa om sin anfader. Jag hoppas och tror att ni kan komma att finna det intressant att läsa hur jag tänkte idag som ung och sedan reflekterar i efterhand över hur dessa tankar har blivit till konsekvenser i verkligheten. Jag önskar att fler i min släkt hade skrivit självbiografier, jag hade kunnat ge mycket för att få läsa om mina anfädrars livsöden, ack vilken spännande läsning det hade varit. Någon gång i livet vill jag ägna mig åt släktforskning, tycker det verkar otroligt intressant och givande på många olika vis. Nog om det.

Jag tror att jag utifrån sett ibland kan uppfattas som smått annorlunda eller iallafall inte helt normal i relation till den genomsnittliga svenskens sätt att tänka och agera. Jag tror också att det är näst intill omöjligt att vara en "normal" person om man vill uppnå resultat i livet som "normala" personer i regel inte uppnår. Det krävs troligtvis en viss sorts skillnad i temperament, intellekt, energi eller något annat personlighetsdrag. Det handlar också om ett val. Hade jag velat så hade jag så klart kunnat skaffa ett vanligt jobb med en vanlig lön, en vanlig fritid, en vanlig tillvaro helt enkelt. Visserligen hade jag nog inte trivts särskilt bra, jag tror jag hade känt mig tillbakahållen eller kvävd. Jag är en kreativ person som måste få utlopp för mina ideér och tankar, lite som en konstnär. Om någon eller något hindrar mig i mina ambitioner känner jag mig kvävd. Detta gör att jag troligtvis aldrig skulle kunna jobba som anställd, möjligtvis skulle jag kunna göra det i en väldigt fri och entreprenöriell roll på ett snabbt växande företag.

Så för att anknyta till rubriken. Av de val jag gjort i livet har jag lärt mig några värdefulla saker. En av dem är att hela tiden ta tempen på tillvaron, läsa av den i lugn och ro, fundera och känna efter. Om tillvaron inte känns bra på ett sätt som inte är övergående så vet jag att det är dags att ändra på något. Detta är en av mina viktigaste lärdomar i livet. Till skillnad från många i min omgivning som härdat ut under olika former av tillvaro som de inte varit särskilt nöjda med så har jag tagit utvecklingen i egna händer och gjort en aktiv ansträngning för att ändra min situation. Detta har ofrånkomligen lett till en mängd konsekvenser och småmärkliga situationer, vissa har varit ganska komiska så här i efterhand, en del förändringar var nog till det sämre tyvärr men det viktiga är de förändringar jag gjort som lett till något bättre. Dessa "till det bättre"-förändringar har betytt allt så här i efterhand. Efter att ha bytt spår och funnit ett spår som varit bättre än det förra så är det ju bara att fortsätta på det nya spåret så länge det känns bra och försöka åka så långt det spåret leder. Det är alltså en sorts Darwinistisk evolution på det personliga planet. Varje gång jag gör en aktiv förändring i livet är det en parallell till hur generna hos en art kan mutera och skapa en ny art, bättre eller sämre anpassad. Det fina är så klart att om jag "muterar" mig själv och råkar få en sämre utveckling så kan jag fortsätta mutera until successful utan att behöva offra mitt liv emellan varje mutation.

Livet är fantastiskt. Ditt liv kan vara som evolutionen om du tänker efter. Om man inser denna orsak och konsekvens kedja så inser man också att det inte finns några hinder, inga begränsningar. Allt är faktiskt möjligt! Jag tror det inte, jag VET det. Att ha lärt sig detta, inte genom teoretisk kunskap, utan genom egna erfarenheter har gjort mig otroligt stark mentalt. Jag vet att jag är kapabel till precis vad som helst inom mina fysiska ramar. Med denna vetskapen inom mig blir det desto viktigare att bestämma vad jag ska ägna min dyrbara tid åt att åstadkomma i livet. Vad vill jag få ut av världen är en berättigad fråga. En lika berättigad fråga kan vara, vad kan världen få ut av mig? Hur kan jag göra som mest nytta och bidra med någonting av betydelse i vår värld?

Jag är evigt tacksam till alla människor som byggt upp vår civilisation och gjort min bekväma och smärtfria tillvaro möjlig. Denna uppbyggnadsfas har varit mycket lång och har kostat astronomiskt mycket blod, svett och tårar. De människor som levt innan oss människor som lever idag uppgår till ca 95% av alla människor som någonsin funnits. Vi som är i livet nu, 2010, utgör alltså endast 5% av alla tiders människor. Jag har över 100 miljarder människor att tacka för att jag ligger i en varm lägenhet, i en mjuk säng, tillvaratagen av ett fantastiskt sjukvårdssystem med tillgång till all jordens mat och dryck man kan önska. Tack alla 100 miljarder människor för ert slit som har gjort detta liv möjligt. Självklart vill jag fortsätta på bygget och göra något som framtida generationer kan vara tacksamma över.

För att kunna åstadkomma någonting oavsett om det sen blir storslaget eller mindre storslaget så krävs vissa grundförutsättningar, ungefär som i Maslows behovspyramid. Man måste ju ha mat innan man försöker fortplanta sig osv. Jag tror att olika människors behovspyramider skiljer sig en del från varandras. För mig personligen så har en av de viktigaste grundbehoven varit att skapa ett ekonomiskt oberoende. Dvs tryggheten i att aldrig behöva oroa sig över matförsörjning, boende eller andra grundläggande bekvämligheter man behöver i västvärlden. Jag har nu uppfyllt detta behov på den mest grundläggande nivån och kan successivt skifta fokus till nästa steg på trappan. Detta blir att skapa ett kassaflöde med pengar som utöver min egen försörjning räcker till att försörja en framtida familj och ge den en trygghet. Min beräkning är att detta kan ta mellan 5 och 10 år till från idag. När detta behov också är uppfyllt så blir nästa steg att skapa ett ytterliggare kassaflöde som kan användas för att åstadkomma någonting av värde för mänskligheten. Det är väl en sorts övergriplig levnadsplan som jag kan se den idag sett ur ett sorts superförenklat perspektiv. Det blir troligtvis inte alls som man tänkt sig, kanske sitter man där, utfattig, sjuk och ensam på något sjukhem och belastar samhället istället för att ge det något. Man kan såklart inte vara säker på någonting, men man bör ge sina drömmar en chans och sikta så högt man kan medan man har förmågan.

Kom ihåg. Om du inte är nöjd med någonting, gör en förändring och fortsätt förändra saker tills du är nöjd. Simple as that.