Det är klokt att vara rik

Medan jag ligger i min säng och väntar på att bli frisk funderar jag stundtals över vad människor i allmänhet och jag själv i synnerhet ägnar sina dyrbara timmar åt och varför vi gör just det vi gör?

Den här offentliga dagboken eller "bloggen" har rikedom och pengar som tema därför skall jag försöka behandla främst de aspekter i livet som har med insamlandet av pengar att göra.

"Det är klokt att vara rik" -är ett citat jag skriver under på. Varför då? Undrar du.

Först måste jag ju definiera ordet Rik. Med rik menar jag ekonomiskt oberoende. Med ekonomisk oberoende menar jag att du ska kunna leva på avkastningen på dina pengar utan att behöva jobba alls. Med "kunna leva" menar jag att du ska ha råd med de utgifter som du själv anser dig behöva för att leva ett gott liv enligt dina egna premisser.

Varför är det klokt att vara rik då?

Förenklat förklarat därför att du kan använda din främsta tillgång, tiden, så mycket mer effektivt om du är rik. Jag försöker alltid förenkla saker så mycket som möjligt, koka ner dem till dess beståndsdelar. Låt mig förklara hur jag tänker angående ovanstående citat.

Säg att man lever i ca 30 000 dagar. Om man istället för ett begränsat antal dagar ser livstiden som ett begränsat antal maträtter så kan vi göra ett litet tankeexperiment. Säg att vår enda uppgift och syssla i tiden är att äta, vi har fått 1000 maträtter att smälla i oss för enkelhetens skull. Vi har också fått en kokbok med 1000 olika rätter, allt från Blodpalt till Halstrad marulk. Du ställs nu inför två alternativ.

1. Du får endast äta fläskfilé med ananas och kokt potatis under alla 1000 middagar. (En middag som jag ger poängen 5 av 10 på en tillfredsställelseskala 1-10)

2. Du får äta enbart kokt ris och vatten under de första 200 middagarna men under resterande 800 middagar får du välja fritt bland alla 1000 maträtter i kokboken. (Riset anser jag vara en 2a poängmässigt men de valfria middagarna bör jag kunna få upp till ett genomsnitt på 9 poäng när jag smakat mig fram till ett antal favoriter.

Om det här vore en matematisk formel skulle man då kunna räkna ut den genom att se vilken av de två ekvationerna som ger flest poäng. (1000 middagar *5 poäng) eller (200m*2p)+(800m*9p). Svaret är den sistnämnda ekvationen.

Jag hoppas att du förstår vart jag försöker komma. Jag tror att man får ut mer tillfredställelse och upplevelser av livet genom att offra några år i början för att kunna ägna resten av åren till att kunna testa att göra en massa olika saker för att se vad man gillar att göra bäst.

Nu är det väldigt förenklat och man kan ju se det hela ur tusen olika synvinklar och argumentera fram och tillbaka till döds dagar men oavsett vilket så anser jag det ligga ett visst mått av sans och logik i resonemanget jag för.

Jag själv har nu snart käkat ris 200 gånger och är på gränsen till att kunna börja välja vilka maträtter som helst att äta i resten av livet. Var det värt det? Utan tvekan ja. När man ser tillbaka på det så var inte ens riset så äckligt eller tråkigt som man kunde tro utan jag tycker till och med att dessa 200 middagar har varit minst lika goda och upplevelserika som de fläskfilémiddagar människorna i min omgivning valt. Det kan ju nu måhända vara så att de resterande 800 middagarna inte blir så fantastiska som man kan ha förväntat sig heller men det känns åtminstone oerhört mycket mer spännande och kul än att bara äta fläskfilé 800 gånger till.



Nu har vi utrett varför det är klokt att bli rik. Dina valmöjligheter ökar. Du är inte tvingad till ett enda alternativ vilket kan vara hemskt om det är ett alternativ du inte råkar gilla eller som bara blir trist i längden.





Nästa frågeställning jag grubblat över är följande.

Vilken är den ultimata tidsfördelningen av "hårt arbete" kontra "skörd av frukterna eller tid som ekonomisk oberoende"

Man får givetvis anta att desto mer tid man lägger på arbete(A), desto fler frukter(F) kan man skörda men å andra sidan har man mindre tid kvar att äta frukterna på om man lagt mycket tid på arbete.

Två alternativa ekvationer skulle kunna se ut så här:

1. 50år * F - 10år * A
2. 30år * F - 30år * A

Här måste man sätta ett värde på hur hårt eller jobbigt arbetet(A) är samt ett värde på hur skönt eller bra frukterna(F) av arbetet är för att komma fram till en svar.

Eller på ren svenska. Man måste fundera på om de utökade ekonomiska valmöjligheterna man kan åtnjuta efter 30 års hårt arbete istället för 10 års hårt arbete är värt de 20 extra årens arbete. Självklart väger det då in hur mycket mer pengar det rör sig om efter 20 års arbete till.

I den här frågan lutar jag mer åt alternativ 1 ekvationen. Jag njuter hellre av 50 år med hyfsat goda ekonomiska valmöjligheter än jobba hårt 20 år till för att njuta 30 år av extremt goda ekonomiska valmöjligheter. Jag värderar de närmaste 20 åren väldigt högt. I verkligheten är ju dessa 20 år också några av de bästa åren i livet rent fysiskt och psykiskt. Man riskerar ju att inte vara lika kapabel att njuta av frukterna de sista 20 åren som de första 20 åren. Du vill ju hellre vara psykiskt frisk i en 30 årings kropp än en 70 årings.

Nu är detta så klart bara idiotiska matematiska formler, trams och löjligt snick snack kan man tycka. Det tycker jag nog själv också ibland. Men man får ta det för vad det är. I bästa fall kan det kanske ge en sorts tankeställare över hur man ska fördela sin tid, hur hårt man väljer att jobba och hur länge.



Arbete behöver ju inte vara en plåga. Om jag nu t.ex. finner en syssla som både ger mig stor tillfredsställelse psykiskt och fysiskt samt ger bra med pengar så kommer jag givetvis att ägna mig åt den. Om jag väljer mellan två sysslor som är nästintill likvärdiga tillfredsställelsemässigt men där den ena sysslan ger väldigt mycket mer pengar så kommer jag att välja sysslan som ger mest pengar. Det handlar alltid om avvägningar. Mer frukter är alltid bättre än färre. Mindre tid ägnad åt otillfredsställande arbete är alltid bättre än mer. Desto mer frukter jag samlat på mig desto mindre ytterliggare otillfredsställande arbete är jag beredd att utföra för ytterliggare frukter.


Slutsatser:

Livet är för kort för att ägna sig åt något man inte gillar att göra.

Ägna kort men intensiv tid åt sådant man inte gillar för att kunna ägna lång tid åt det man gillar.


Alltså. Om du i dagsläget gör något du inte verkligen gillar. Se till att antingen sluta med det direkt och gör något annat eller, lägg upp en plan för att jobba riktigt hårt med det du kan tjäna som mest på i relation till arbetade timmar oavsett om du gillar det eller inte och sätt en deadline för när du ska kunna sluta med det för evigt och ägna dig åt vad du vill.

Veckans köp och sälj

Nu är tiden inne att säkra en del av sina vinster i aktier. Jag har sålt alla NCC på 134 SEK, 30% av Heinz på 47$, 4% av Industrivärden C på 90,5 SEK, 33% av SCA B på 108 SEK, 15% av NSG på 9,1 NOK. Några köp har också gjorts. Litegrann i Unilever på 29$, Telefonica på 72$ och ATT på 25$ m.m.

Det som stör mig mest i utvecklingen av mina positioner är mina ETF innehav, VXX och UNG. Om de hade följt underliggande exakt så hade jag legat på plus men nu är inte så fallet. Jag tänker i fortsättningen läsa på mycket noggrannare innan jag köper några ETFer. Positionerna i UNG och VXX får ligga kvar, de motsvarar ca 0,3% av portföljen vardera och jag ligger ungefär 20% back i båda. Om eller när de går upp så kommer jag sälja av hälften av dem på breakeven.

Några glädjeämnen å andra sidan är Quicksilver och Tembec som båda gått upp med ca 100% på kort tid. Tembec köpte jag så sent som för 2-3 veckor sedan och ligger redan 115% plus. Något jag måste tacka visdomen som jag tagit till mig från Sir John Templeton. Det jag syftar på är att om man kan byta ut en aktie som har potential att gå upp med 100% imorgon mot en som kan göra det inom 2 år så bör man göra det. Därmed bytte jag ut lite av NSG mot Tembec och DLH vilket hittills varit en bra affär.

Generellt är utvecklingen i procent och absoluta tal mycket tillfredsställande och min portfölj har aldrig stått högre. Jag känner en viss oro över marknadens inräknade förhoppningar om en ljusare konjunktur. Med den skuldsättning som finns i många nationer så känns det riskabelt att ropa hej än.

Om börsen fortsätter upp så kommer troligtvis min portfölj att underprestera OMX index. Om vi däremot får en nedgång så bör min portfölj stå emot bättre än OMX. Denna defensiva positionering har jag valt då jag tror att risken för större bakslag inom 1-2 år är 50/50.

Den aktie jag är mest sugen på att öka i är Unilever. Mkt starka varumärken, potential i marginallyft, OK direktavkastning på 3,7%, men framför allt ca 50% av försäljningen i emerging markets. Det som bär mig emot är att aktien redan stigit från $18 till $29 på ett år. Om man räknar in valutakurserna så blir inte kursuppgången lika häftig men fortfarande ca 30-40%. Jag började köpa aktien på ca $22 för ett år sedan men har snittat upp mig allt eftersom jag läst på och förstått vilket starkt företag det är. I nuläget uppgår Unilever till 1,2% av portföljen, jag skulle kunna tredubbla den exponeringen om det kan göras till en lägre kurs än idag. Må så vara valutakursmässigt eller aktiekursmässigt.

Saken får bero. Jag har fullt upp på annat håll än börsen den närmsta tiden och jag är nöjd med portföljens sammansättning i helhet.

PPM-sparandet

Mina PPM pengar är i absoluta summor en ganska blygsam historia. Jag har dock förvaltat dem själv sedan 2007 via Avanza och gjort aktiva byten ett flertal gångar. Generellt så har jag följt min strategi som handlar om att vikta om vid extrema lägen. Eftersom det inte rör sig om särskilt mycket pengar (ca 0,2% av min totala aktieportfölj) så är jag komfortabel med att ta större risker än normalt i denna miniportfölj. Jag har också bestämt mig för att göra lite mer extrema viktningar efter min marknadstro. Lite mer satsa allt på ett kort.

Utvecklingen de senaste åren har varit god.



Den goda utvecklingen jämfört med premiesparfonden kan härledas från mina innehav i några tillväxtmarknadsfonder och Skagen Kontiki. Ungefär hälften av PPM-portföljen har varit placerat i Svenska marknaden och hälften i Tillväxtmarknader. Under börsraset 2008-2009 köpte jag även in de Rysslandsfonder som fallit mest vilket visat sig vara ett lyckat drag.

Nu är det dags för en omviktning igen. Jag tänker gå på min magkänsla och väljer att inte riskera de vinster som ackumulerats. Jag byter ut Rysslandsfonderna och Sverigefonderna mot en Telekomfond och en Mellanösternfond.

Telekomfondens största innehav är bl.a. ATT, VZ, France Telecom, Nokia, m.fl. Några aktier jag tror är ganska lågt värderade och har relativt låg fallhöjd. Denna fond utgör nu ca 50% av min PPM portfölj.

Mellanösternfonden är tungt viktad mot bank i Kuwait. Den har fortfarande inte hämtat sig särskilt mycket från sina bottennivåer för ett år sedan. Fonden utgör nu ca 20% av PPM portföljen.

Jag bryr mig inte direkt om utvecklingen i min PPM portfölj räknat i pengar. Men det vore kul om den kunde slå index över tid som ett kvitto på att ens grundläggande marknadstro inte är helt galen. Nu spelar jag defensivt(telekom) med kontringar(tillväxt+mellanöstern) ett tag i denna portfölj:) För att jag ska bli offensiv igen vill jag se antingen ett ras på de breda marknaderna eller att tillväxten i västvärlden börjar ta fart igen även efter det att räntorna höjts några procent.

Mycket snack, lite verkstad

Det är mycket snack om ungdomsarbetslösheten. Snacka kan vem som helst göra men inte är det någon som vågar eller orkar ta några initiativ och göra något åt saken. Sådant frustrerar mig.. Jag tänker skjuta från höften och se vad det ger på vinst och förlust.

Nästa vecka ska jag lägga upp en ambitiös översiktlig plan på hur jag skulle kunna minska ungdomsarbetslösheten i Stockholmsområdet med 10%. Detta vill jag göra genom att överföra jobb från äldre personer som snart skall gå i pension och ge dessa jobb till ungdomar mellan 15-24 års ålder som behöver jobben bättre. 40-talisterna har det generellt ganska bra ställt ofta med tillgångar i form av fastigheter, mark och insparade pensionspengar. De unga har varken jobb eller pengar.

Jag brukar ofta ta mig an stora problem på ett möjligtvis lite naivt och ogenomtänkt vis, men jag tror att det är bättre att göra vad som helst i rätt riktning än ingenting alls i helt fel riktigt så att säga:) Lite som den kände aktieinvesteringsdevisen, rather doing things roughly right than precisly wrong. Eller bara, Just do it! Så har jag gjort tidigare i mina företagsäventyr. Ibland slår man huvudet på spiken och träffar en guldådra, ibland får man ge upp ganska snabbt.

Steg 1 blir att kontakta utvalda statliga verksamheter som har många anställda i den åldern som snart ska pensioneras, se efter vad för tjänster de har idag och om det är möjligt att under en övergångsperiod låta dem ersättas med outsourcad personal i åldern 15-24 från mina företag istället. Jämför billig arbetskraft som jobbar i Indien istället för i USA åt jätteföretagen där. Varför inte göra samma sak i Sverige fast med "billigare" ungdomsarbetskraft som skriker efter jobb istället för välbeställda 40-talister.

Jag hoppas att de personer med makt att besluta i ärendet är handlingskraftiga och inte bara skickar runt en eller lägger saker på utredning eller väntelista som ofta kan vara brukligt i byråkratiska organisationer. Vi får se vad som händer. Om det blir ogenomförbart i praktiken vilket jag befarar så har jag tusen idéer till jag vill prova. Provar man ingenting kan man inte veta vad som funkar.

Du som tvekar över dina idéer, sluta med det och kasta dig ut i ovissheten istället! Vad kan hända annat än att du får värdefulla erfarenheter i värsta fall?

Tillgångar att bevaka

Lista på tillgångar att investera i.

Vilka tillgångar och när man ska investera i dem beror enligt mig på hur lågt eller högt de är värderade i relation till sina ATH och ATL nivåer samt hur högt eller lågt värderade de är i relation till andra sorters tillgångar.

Dessa huvudparten av de sorters tillgångsslag jag vill försöka bevaka i framtiden för att finna goda investeringar.

Valutapar
USD/SEK
EUR/SEK
GBP/SEK
NOK/SEK
DKK/SEK
CFH/SEK
HKD/SEK
USD/EUR

Råvaror
Alla råvaror som går att investera i utan att köpa själva kontrakten.
Råvaruindex

Aktier
Enskilda aktier på alla börser som erbjuder god säkerhet för aktieägaren.
Indexfonder
Sektorfonder

Obligationer
Företagsobligationer

Fastigheter och mark i olika delar av världen.


I övrigt måste man hålla reda på ränteläget och inflationstakten i olika länder och valutor.


För att kunna hålla reda på alla dessa olika tillgångsslag behöver jag göra en sorts översiktlig lista över deras prismässiga utveckling över tid.

Denna översiktliga prishistorik behöver sträcka sig över olika långa tidsperioder, jag vill att den ska sträcka över 5, 10, 20 och om möjligt 50 år.

Jag behöver också specificera exakt vilka aktier, fastigheter, råvaror m.m. jag ska hålla koll på.

Några utvalda exempel på viktiga tillgångar jag vill hålla koll på är:

Eurostoxx50 index
DAX index
Frankrikes CAC30 index
DJIA index
OMX30 index

Vetepriset
Guldpriset
Kopparpriset
Bomullspriset
Sockerpriset


USD/SEK
EUR/SEK
USD/EUR

Fastighetsindex i
USA
Sverige
Spanien
Tyskland
England
Kina
(i princip alla länder där man kan investera i fastigheter med god äganderätt)


När jag har koll på alla dessa tillgångsslag så kan jag bara vänta tills något av dem närmar sig sina ATL nivåer(inom en viss tidsperiod), då kan jag börja undersöka närmare. Varför har priset sjunkit så lågt, hur ser framtidsutsikterna ut, är det något strukturellt som förändrat utsikterna på lång sikt för tillgången? Det är kanske främst råvarutillgångar som passar för denna löpande utvärdering av pris i relation till ATL nivåer. Även aktier och valutor kan ge goda köptillfällen. Exempelvis om SEK står stark i relation till USD och det går att finna kvalitativa aktier i USA som är lågt värderade historiskt. Då kan man utnyttja tillfället och investera till både låga kurser och billig valuta.

I dagens läge står USD i ca 7 SEK. Om den går ner mot 6 SEK eller 5 SEK som den varit nere i förut så kan det dyka upp fina köptillfällen i amerikanska aktier även om själva aktiekurserna inte är bottenlåga.

När det gäller råvaror så kommer jag att ta fram prishistorik över de senaste 50 åren och hålla mig a jour med utvecklingen. Om priset närmar sig lägstanivåerna så börjar jag köpa och ökar sedan på desto lägre priset faller i enlighet med min råvaruinvesteringsstrategi som jag skrev om tidigare.

Efter att ha surfat runt lite och letat historiska grafer över råvaror och aktieindex så hittade jag till slut en tillgång som är attraktivt prissatt enligt min modell och kan tjäna som exempel för min investeringsstrategi. Råvaran är räkor, du finner prisutvecklingen här. Tyvärr verkar det inte finnas något instrument att använda sig av för att investera i räkor. Om någon råkar veta ett sätt att investera i räkprisutvecklingen får den gärna tipsa:) Kanske finns det en viktigt anledning till att priset är så lågt historiskt sett men det verkar inte vara brist på efterfråga. Innan en investering skulle jag givetvis ta reda på exakt varför priset är så lågt. Så länge det inte är något som hotar räkors långsiktiga potential som livsmedel så skulle jag garanterat investera nu.



PS. Tips på tillförlitliga källor på långsiktig (20-50 år) prishistorik för ovan nämnda tillgångsslag emottages tacksamt.

Investera på bortaplan

Jag har en tanke om att lära mig mer om de största bolagen på världens lite mer okända men ändå betydande aktiebörser. Jag vill läsa på om de 30-50 största bolagen på börserna i HongKong, Singapore, Australien, Sydafrika, Nya Zeeland, Kanada, Brasilien samt den mest tongivande och aktieägarvänliga börsen i mellanöstern, har inte tagit reda på vilken det är än.

Fram till sommaren kommer jag att ha fullt upp med mina företag och min hälsa men efter det ska jag försöka börja med denna analys. Jag har redan fått en översiktlig koll på de största bolagen i de Nordiska länderna, Frankrike, Tyskland, Italien, Spanien, England och Schweiz. De europeiska och amerikanska börserna blir automatiskt utforskade sakta men säkert. Men de lite mer okända börserna överst behöver jag nog anstränga mig lite extra för att ta reda mer om.

Jag tror att man har större chans att hitta intressanta och lågt värderade bolag desto större ens världskarta är. Sen är det intressant och allmänbildande att lära sig mer om olika länders ekonomi. De största bolagen på ett lands aktiebörs säger alltid något om vilka sorters ben landets ekonomi vilar på. Jag vet i nuläget t.ex. ingenting om Australiens största bolag, det enda jag kan gissa är att deras börs är ganska råvaruviktad, lite som Kanada. Helst skulle jag vilja kombinera denna forskning med att resa till landet i fråga för att få lite inlevelse och känsla i det hela.

En annan viktig orsak till att bredda min spelplan är att världens ekonomi inte alltid går i samma takt. Om jag är beredd att investera i olika delar av världen så kan jag utnyttja eventuella kriser i olika länder. Om t.ex. Australiens ekonomi går in i väggen så kan jag vara beredd att göra fina fynd där för pengar från försäljningar på andra börser som står mycket högre värderade i relation. Nu senast så var ju finanskrisen en ganska global historia så det har faktiskt inte spelat någon större roll vilken börs man letat på, det har funnits fantastiska fynd på alla större börser. Men att kriser är så pass globala är ganska ovanligt historisk sett. Därför gör jag mig redo för det mer sannolika, att framtida kriser kommer att slå mer lokalt än vad de gjort 2008-2009. Jag vill vara redo att göra goda affärer, oavsett om de kan göras i Sverige eller Sydafrika.

Pappersproducenternas dilemma

Fångarnas dilemma för tidningspappersproducenterna och skogsbolagen.

Jag har alltid varit intresserad av spelteori. Just nu har vi faktiskt en situation i tidningspappersbranchen som man kan likna vid spelteorin "fångarnas dilemma" möjligtvis kan även "tit for tat" kan appliceras.

Mer om situationen i branschen här.

Om fångarnas dilemma här.

Här handlar det alltså om vilka producenter som kommer att frivilligt eller ofrivilligt stänga ner överflödig kapacitet först. Om ingen stänger ner någon kapacitet förlorar alla på det och inga pappersbruk blir lönsamma. Ändå vill ingen stänga ner sin kapacitet först för då skulle konkurrenterna bli lönsamma medan den som stänger ner inte tjänar något alls. Intressant läge.

Det bästa för alla vore i likhet med fångarnas dilemmas mest lönsamma lösning om alla stängde ner litegrann av sin kapacitet så att alla blev lönsamma.

Det sämsta scenariot är ifall ingen stänger ner någon kapacitet. Detta kommer i förlängningen att leda till att de finansiellt svagaste producenterna en efter en går i konkurs och på så vis försvinner kapaciteten från marknaden med tvång. Även valutakurser och statliga åtgärder kan spela in en viss roll givetvis.

De flesta av producenterna är idag värderade som att de skulle gå i konkurs i närtid. Att investera i dem blir i värsta fall lite av en rysk roulette där man får hoppas att de bolag man satsat på inte blir de som får stänga ner först. I bästa fall så stänger tillräckligt många ner litegrann av sin kapacitet så att alla producenter blir lönsamma. Om så sker är dagens värderingar riktigt låga.

Jag har efter dessa konklusioner diversifierat mig lite i branschen genom köp i Kanadsensiska Tembec samt Danska DLH som verkar i sammanhängande bransch. Dessa köp kommer att finansieras av en minskning i NSG vid väl valt tillfälle.