Viktar om från Kraft till Unilever

Under veckan har några affärer gjorts.

Sålt en femtedel av mitt innehav i Orkla på 51 NOK, vinst 6% (inkl utdelning). Kortsiktig affär där jag hoppas köpa tillbaka lika mycket billigare längre fram.

Ökat i Sanofi-Aventis med 30% på 28,7 USD. Den känns väldigt lågt värderad nu. Högsta exponeringen mot emerging markets av alla stora läkemedelsbolag. Ägs av berkshire vilka jag aldrig är främmande att ha som medinvesterare.

Minskar i Kraft foods med 50% på 30 USD. Vinst 25% (inkl utd). Anledningen är att jag behöver kontanter till att köpa fast egendom samt öka i annat. Jag tycker inte att aktien är övervärderad idag men inte heller dirty cheap.

Ökar i Unilever med 50% på 26,6 USD. Unilever har ca hälften av försäljningen i emerging markets, högre yield än kraft i dagsläget och jag gillar deras varumärken starkt. Bättre finanser än kraft också som ju drog på sig mycket lån i cadburyköpet.

Jag har gått och väntat på maximal skillnad mellan KFT och UL inför omviktningen och nu kändes det bra. Innehavet i Unilever uppgår nu till ca 5% av totala portföljen vilket känns lagom för mig. Fördelningen i Unilever kontra Kraft är nu 3:1. Jag skulle gärna plocka in PG igen också men det väntar jag med tills USD står lägre.

Övrigt

Tråkigt för aktieägare i HQ idag. Jag har själv tittat på bolaget förut men inte riktigt förstått hur de tjänar pengar fullt ut. Jag försöker i högsta möjliga mån undvika bolag jag inte förstår mig på eller kan beräkna hur stor risken är i bolaget. Visserligen kommer jag åka på smällar förr eller senare då min portfölj uppgår till många dussin bolag och det är alltid någon bolagsledning som inte har rent mjöl i påsen. När det gäller de större innehaven försöker jag iaf hålla mig till verksamheter som är ganska enkla att förstå sig på, t.ex. mat, råvaror, läkemedel, basvaror, industri, energi. Finans har jag alltid haft lite svårt för då jag tycker det är svårt att förstå och avgöra riskerna. Det känns också som att finansbolags öde kan avgöras lite godtyckligt genom politiska beslut som i HQ-fallet. Vad händer t.ex. när bostadsbubblan i stockholm spricker och folk går i foreclosure som i usa? Vilka banker överlever och vilka går under? Nu behöver det inte bli lika illa här men risken att det händer är ändock mångt mycket större än att folk slutar köpa el av eon, dricka vodka från diageo, köpa glass från gb, eller knapra sina livsnödvändiga läkemedel.