Cash allokering

 

Att investera på börsen behöver inte vara svårt. Det krävs bara tålamod. Följ ovan indikator och köp för allt du är värd när cash nivåerna når 35-50%. Det händer i snitt en gång vart tionde år så inget för de som inte har tålamod. När sedan börsen återhämtat sig som den alltid gör så är det bara att öka sin egen cash allokering igen till åtminstone 10-30%. 

Själv har jag nu lagt mig i cash till 30% (vilket är den högsta cash nivån jag haft sen 2007) och väntar in det ofrånkomliga raset, oavsett när det kommer, oavsett om det kommer gå snabbt eller långsamt. Jag vet bara att när ovan indikator når 35-50% så köper jag. 

Jag köpte 2002-2003 utan att egentligen ha koll på indikatorer men det kändes bara billigt. Samma sak 2008-2009 och 2020. Nu är frågan bara hur högt den här toppformationen ska nå innan det svänger. 

Blir spännande att följa. 

Mitt främsta råd nu är att se till att ha minst 20-30% redo i cash inför kommande ras. 

Sen finns såklart möjligheten att det blir en sorts Japan-nedgång där vi inte får någon återhämtning på 20-30 år. Därav vikten att vara diversifierad över olika länders index. Jag har gått in lite smått i Turkiet, Polen, Mexico, Singapore och Pakistan än så länge. Men kommer öka vid nästa nergång i dessa emerging markets, förutsatt att de också rasar då men det brukar de göra när pappa USA har problem:)

Min investeringshistoria

 

Bästa investerare av idag.

Jag började investera runt 2002 när jag var 18 år. Det var såklart en del tur att jag kom in runt botten efter it-kraschen. Jag följde ju med i nyheter under it bubbleåren också även om jag inte var särskilt insatt i aktier då. Jag laggar helt klart Buffet med en sisådär 10 år åtminstone men jag siktar inte heller på att bli världens rikaste. I nuläget handlar det mer om att ha en stressfri och bekväm livsstil med mycket glädje och sinnesfrid. Samt att kunna ägna tid åt personliga intressen och filantropiska ändamål. Självklart vill jag ha en bra avkastning, nöjer mig dock med någonstans mellan 5-15% per år över inflationen.

Hur som helst. De aktier jag köpte runt 2002 dubblades mellan 2003 och 2005 då jag sålde allt och la in pengarna på ett räntekonto som gav 6%. Såklart missade jag börstoppen 2007. Jag är inte bra på att pricka toppar, precis som JP Morgan sa; "Jag blev rik genom att sälja för tidigt":)  Runt 2008 märkte jag att det började bli billigt igen och jag tog ut alla sparpengar, intjänade pengar samt tog alla lån jag kunde och slängde in allt på börsen mellan sommaren 2008 och sommaren 2009. Lyckades pricka botten rätt bra med maximal belåning i kapitalförsäkringar vilket gav upphov till mitt ekonomiska oberoende. Det var i den vevan jag startade denna bloggen. 

Det kan vara berättigande att ta större risker när man är yngre och inte lever på sitt kapital. Jag skulle vilja dela in investerare grovt i olika kategorier för att kunna avgöra hur man ska välja sin risknivå.

Storlek på kapital:

1-5 gånger ens årliga sparutrymme. Borde vara ca 100000kr-2000000kr för de flesta svenskar.

Här kan det vara berättigat att ha något högre risknivå eftersom du har 1-5 år på dig att spara ihop kapitalet igen med din vanliga inkomst ifall det skulle gå åt skogen. Det var i denna kategorin jag befann mig när jag var runt 18-20 år, då jag hade sparat ihop ca 100 000 kr vill jag minnas, började spara när jag var 7 år och fick veckopeng ska sägas. Spargenen ligger djupt inbäddad i mig från scratch.

5-25 gånger ens årliga sparutrymme. Ca 2Mkr-10Mkr

Här skulle jag vara lite mer konservativ och vara defensiv med åtminstone en tredjedel till hälften av portföljen. Här befann jag mig 2008 då jag hade sparat ihop ett kapital på ca 3 Mkr.

25-100 gånger ens årliga sparutrymme. Ca 10Mkr-40Mkr.

Här är det bevarande av kapital som gäller. Då en till miljon, eller tio, inte spelar någon större roll för din livskvalitet eller lycka medans däremot en förlust av 50-100% av kapitalet har en stor negativ effekt. Därför anser jag att man bör använda sig av en mer defensiv portföljmodell vid dessa kapitalnivåer. Personligen förespråkar jag den Talmudiska portföljmodellen som består av en tredjedel reala fastigheter, en tredjedel aktier och en tredjedel räntebärande/guld/cash (sånt som går att likvidera snabbt vid behov). Här är jag nu och jobbar på att uppnå den Talmudiska fördelningen inom 3-6 månader.

Oavsett vilken kategori du tillhör så skulle jag tro att det inte skulle skada att ha minst en tredjedel i kontanta medel redo i dagens läge. Förr eller senare kommer det bli paniklägen. Det är då man gör de stora klippen som kan förändra ens ekonomiska framtid för alltid. Hade jag själv suttit på ett kapital om ca 0,5-3 Mkr idag så hade jag nog legat med minst 80% i cash och väntat ut en krasch medans jag samtidigt sparade ihop så mkt som möjligt under tiden. Ungefär så jag gjorde under åren 2006-2008 i väntan på det som blev finanskrisen.

Ett sista råd är att hålla dig långt borta från alla "heta" sektorer såsom tech och clean energy. Det kommer att bli blodigt i dessa sektorer förr eller senare. Att pricka toppen är lika lätt som att pricka rätt nummer i roulette. 

All lycka och välgång!

Sälj allt som är fullvärderat

Senaste veckorna har jag ökat kraftigt i korta positioner. Nu utgör ca 20% av portföljen diverse säljoptioner i tex Nasdaq och svenska verkstadsbolag, tex Atlas Copco, Sandvik och Volvo.

De övriga 80% som jag ligger lång i utgörs av REIT's, ca 30%, Oljerelaterat 10%, Cruise lines 10%, MLP's 10%, Diverse land-index 10%, Övrigt 10%. Alla dessa sektorer är mina nya undervärderingscase och de kommer antingen dö ut eller 3-5 dubblas.

Ovan portfölj är dock endast 5% av totalt kapital och jag har fortfarande ca 15% av totalt kapital redo i USD cash. När det rasar ordentligt ska det fyndas loss, precis som jag gjorde 2002-2003 och 2008-2009.

Min tro nu är att vi kommer få se ett ras på 30-60% inom 1-6 månader. Kanske blir det utdraget och pågår 1-24 månader, vi får se. Hur som helst är jag redo att dra stor fördel av detta. Jag rekommenderar alla som läser detta att sälja av sina fullvärderade innehav och köpa tillbaka dem till betydligt lägre priser framöver. Uppsidan idag är endast ca 10% i det mesta, medans nedsidan är 30-60%. Ingen bra risk/reward för att ligga lång i aktier dvs. Iaf inte i USA eller Sverige baserade index och aktier.

Kom ihåg. Köp på botten, sälj på toppen. Inte tvärtom. Just nu är vi fortfarande väldigt nära den tidigare toppen och chansen finns fortfarande att sälja och låsa in fina vinster. Sen köpa tillbaka på botten.

Lycka till!

Vid fred, rusta för krig.

Hur har du rustat inför nästa drabbning på börsen? Har du en plan för vad du ska göra om stockholmsbörsen faller med 38%? Har du möjlighet att utnyttja de reapriser som kommer att uppstå i framtiden i kvalitativa bolag?

Detta är frågor man bör ställa sig idag. Förr eller senare dyker goda köptillfällen upp i bolag som garanterat kommer att överleva de värsta kriser. Bolag som SCA, Securitas, H&M, Investor, m.fl. Kommer du att ha möjligheten att köpa dem till priser där man med allra största sannolikhet kan anta att utvecklingen kommer att vara god på sikt.

Min huvudsakliga aktiestrategi idag går ut på att vikta om ocykliska aktier till mer cykliska vid börsras. Förr i tiden var min strategi att ligga helt likvid under euforiska perioder för att sedan köpa på botten. Så gjorde jag under IT-börscykeln. Köpte runt 2003, sålde runt 2006 och låg likvid till 2008. Då var min portfölj betydligt mindre i storlek varför jag kunde gambla mer. Jag hade ju möjlighet att tjäna igen min portfölj på något år genom hårt jobb ändå. Med gambla menar jag att våga ligga likvid och därmed riskera en börs som fortsätter uppåt.

Idag skulle jag i princip kunnat ligga likvid likväl om jag hade en mindre pengapung att förvalta. Jag vill dock inte riskera att ekonomin slår om till stark tillväxt, alternativt att vi får hög inflation vilket inte alls är orimligt. Därför ligger jag fullinvesterad i det mest stabila och högavkastande jag kan hitta idag. Vid ett börsras i klass med 2008 så bör min portfölj falla med max ca 25% i SEK räknat om utvecklingen för bolagen följer mönstret från 2008. Att jämföra med en investering i Avanza zero eller liknande som har potential att falla med ca 50%. För mig är det viktigare att inte förlora pengar än att följa med på en vansinnesfärd upp i övervärderingarnas himmel. Det är även viktigt att ha en låg nedsida då jag har en belåning inbyggd i min totala portfölj.

Jag håller nu på att vikta om investeringsportföljen så att inom ett halvår kommer lite mer än en tredjedel av mitt kapital utgöras av fastighetsinvesteringar. Fastighetsdelen har en god direktavkastning som är betydligt högre än genomsnittet för aktieportföljen. Jag kommer att belåna min totala investeringsportfölj med ca 20% vilket jag anser vara hanterbart. Det kan jämställas med att fastighetsdelen blir belånad med ca 70% och aktieportföljen obelånad eller att aktierna är belånade med ca 30% och fastighetsportföljen obelånad. Det är faktiskt en ökning i belåningsgrad sedan tidigare då den låg på ca 15%, anledningen till att jag finner det hanterbart med högre belåning idag är att jag möblerat om bland aktierna och de aktier som är mest cykliska och har högst fallhöjd (läs industrivärden) har fått utgå till fördel för relativt stabila bolag i jämförelse, mestedels noterade i USD vilken tenderar att stärkas mot kronan vid börsras.

Genomsnittlig årlig direktavkastning för totala portföljen (fastigheter+aktier) hamnar på runt 6%. Årligt kapitaltillskott från mina privatägda verksamheter bör hamna på ca 4% av portföljens värde. Alltså kan belåningen minskas ner till 0% genom 2 års kassaflöden om jag så önskar. Detta är dock inte målet utan jag anser att min belåning kan få variera mellan ca 10% och 50%. Att jag kan acceptera en belåning på uppemot 50% beror endast på att jag nu har en fastighetsdel i portföljen vilkens värde inte är bundet till lånen, dvs inga så kallade marginallån. Vid ett extremläge med värderingar i klass med oktober 2008 på börsen så skulle jag belåna fastighetsdelen till maximal nivå och sedan ha en belåning på aktiedelen på kanske 30-40%.

Vad göra om börsen faller ännu mer än den gjorde 2008 då? För det första har jag inte en portfölj som bör falla lika mycket som index men om raset är väldigt kraftigt så kommer jag då bli tvungen att låta belåningen öka till över 50% på aktiedelen. Som sista utväg för att inte bli överbelånad om börserna skulle falla ännu mer, säg med 80-90% som de gjorde på 30-talet så blir jag tvungen att sälja mina privata verksamheter för att minska belåningen. Då pratar vi om att kunna köpa bolag som säljer livsförnödenheter till P/E tal på runt 3 och direktavkastningar på kanske 15-20%. Det ska nog mycket till för att det scenariot skall uppstå, troligtvis är inte pengar det största problemet då utan jag skulle gissa att världen i sådant fall står inför ett stort krig eller allvarlig naturkatastrof.

Ungefär såhär försöker jag regelbundet tänka i ett sorts privatekonomiskt stresstest. Jag tror det är viktigt att räkna på hur man klarar av olika worst case scenarion och se till att man har ett motdrag oavsett vad som händer.

Tillgångar att bevaka

Lista på tillgångar att investera i.

Vilka tillgångar och när man ska investera i dem beror enligt mig på hur lågt eller högt de är värderade i relation till sina ATH och ATL nivåer samt hur högt eller lågt värderade de är i relation till andra sorters tillgångar.

Dessa huvudparten av de sorters tillgångsslag jag vill försöka bevaka i framtiden för att finna goda investeringar.

Valutapar
USD/SEK
EUR/SEK
GBP/SEK
NOK/SEK
DKK/SEK
CFH/SEK
HKD/SEK
USD/EUR

Råvaror
Alla råvaror som går att investera i utan att köpa själva kontrakten.
Råvaruindex

Aktier
Enskilda aktier på alla börser som erbjuder god säkerhet för aktieägaren.
Indexfonder
Sektorfonder

Obligationer
Företagsobligationer

Fastigheter och mark i olika delar av världen.


I övrigt måste man hålla reda på ränteläget och inflationstakten i olika länder och valutor.


För att kunna hålla reda på alla dessa olika tillgångsslag behöver jag göra en sorts översiktlig lista över deras prismässiga utveckling över tid.

Denna översiktliga prishistorik behöver sträcka sig över olika långa tidsperioder, jag vill att den ska sträcka över 5, 10, 20 och om möjligt 50 år.

Jag behöver också specificera exakt vilka aktier, fastigheter, råvaror m.m. jag ska hålla koll på.

Några utvalda exempel på viktiga tillgångar jag vill hålla koll på är:

Eurostoxx50 index
DAX index
Frankrikes CAC30 index
DJIA index
OMX30 index

Vetepriset
Guldpriset
Kopparpriset
Bomullspriset
Sockerpriset


USD/SEK
EUR/SEK
USD/EUR

Fastighetsindex i
USA
Sverige
Spanien
Tyskland
England
Kina
(i princip alla länder där man kan investera i fastigheter med god äganderätt)


När jag har koll på alla dessa tillgångsslag så kan jag bara vänta tills något av dem närmar sig sina ATL nivåer(inom en viss tidsperiod), då kan jag börja undersöka närmare. Varför har priset sjunkit så lågt, hur ser framtidsutsikterna ut, är det något strukturellt som förändrat utsikterna på lång sikt för tillgången? Det är kanske främst råvarutillgångar som passar för denna löpande utvärdering av pris i relation till ATL nivåer. Även aktier och valutor kan ge goda köptillfällen. Exempelvis om SEK står stark i relation till USD och det går att finna kvalitativa aktier i USA som är lågt värderade historiskt. Då kan man utnyttja tillfället och investera till både låga kurser och billig valuta.

I dagens läge står USD i ca 7 SEK. Om den går ner mot 6 SEK eller 5 SEK som den varit nere i förut så kan det dyka upp fina köptillfällen i amerikanska aktier även om själva aktiekurserna inte är bottenlåga.

När det gäller råvaror så kommer jag att ta fram prishistorik över de senaste 50 åren och hålla mig a jour med utvecklingen. Om priset närmar sig lägstanivåerna så börjar jag köpa och ökar sedan på desto lägre priset faller i enlighet med min råvaruinvesteringsstrategi som jag skrev om tidigare.

Efter att ha surfat runt lite och letat historiska grafer över råvaror och aktieindex så hittade jag till slut en tillgång som är attraktivt prissatt enligt min modell och kan tjäna som exempel för min investeringsstrategi. Råvaran är räkor, du finner prisutvecklingen här. Tyvärr verkar det inte finnas något instrument att använda sig av för att investera i räkor. Om någon råkar veta ett sätt att investera i räkprisutvecklingen får den gärna tipsa:) Kanske finns det en viktigt anledning till att priset är så lågt historiskt sett men det verkar inte vara brist på efterfråga. Innan en investering skulle jag givetvis ta reda på exakt varför priset är så lågt. Så länge det inte är något som hotar räkors långsiktiga potential som livsmedel så skulle jag garanterat investera nu.



PS. Tips på tillförlitliga källor på långsiktig (20-50 år) prishistorik för ovan nämnda tillgångsslag emottages tacksamt.

Investera på bortaplan

Jag har en tanke om att lära mig mer om de största bolagen på världens lite mer okända men ändå betydande aktiebörser. Jag vill läsa på om de 30-50 största bolagen på börserna i HongKong, Singapore, Australien, Sydafrika, Nya Zeeland, Kanada, Brasilien samt den mest tongivande och aktieägarvänliga börsen i mellanöstern, har inte tagit reda på vilken det är än.

Fram till sommaren kommer jag att ha fullt upp med mina företag och min hälsa men efter det ska jag försöka börja med denna analys. Jag har redan fått en översiktlig koll på de största bolagen i de Nordiska länderna, Frankrike, Tyskland, Italien, Spanien, England och Schweiz. De europeiska och amerikanska börserna blir automatiskt utforskade sakta men säkert. Men de lite mer okända börserna överst behöver jag nog anstränga mig lite extra för att ta reda mer om.

Jag tror att man har större chans att hitta intressanta och lågt värderade bolag desto större ens världskarta är. Sen är det intressant och allmänbildande att lära sig mer om olika länders ekonomi. De största bolagen på ett lands aktiebörs säger alltid något om vilka sorters ben landets ekonomi vilar på. Jag vet i nuläget t.ex. ingenting om Australiens största bolag, det enda jag kan gissa är att deras börs är ganska råvaruviktad, lite som Kanada. Helst skulle jag vilja kombinera denna forskning med att resa till landet i fråga för att få lite inlevelse och känsla i det hela.

En annan viktig orsak till att bredda min spelplan är att världens ekonomi inte alltid går i samma takt. Om jag är beredd att investera i olika delar av världen så kan jag utnyttja eventuella kriser i olika länder. Om t.ex. Australiens ekonomi går in i väggen så kan jag vara beredd att göra fina fynd där för pengar från försäljningar på andra börser som står mycket högre värderade i relation. Nu senast så var ju finanskrisen en ganska global historia så det har faktiskt inte spelat någon större roll vilken börs man letat på, det har funnits fantastiska fynd på alla större börser. Men att kriser är så pass globala är ganska ovanligt historisk sett. Därför gör jag mig redo för det mer sannolika, att framtida kriser kommer att slå mer lokalt än vad de gjort 2008-2009. Jag vill vara redo att göra goda affärer, oavsett om de kan göras i Sverige eller Sydafrika.

Strategi för råvaruinvesteringar

Råvaror har aldrig tidigare intresserat mig nämnvärt som investeringsobjekt men på senare år anser jag mig hittat en modell som kan vara användningsbar för råvaruinvesteringar. Anledningen till mitt tidigare ointresse har varit att råvaror inte ger utdelningar samt att råvaror inte växer och utvecklas på så vis som stabila företag gör. Något som jag nu insett är en fördel med råvaror i kontrast till aktier är att råvaror inte kan gå i konkurs. En råvara kan pendla kraftigt i pris men den går aldrig ner till 0. Denna egenskap gör råvaror extra lämpliga för min investeringsstrategi som jag nämnde kort i detta inlägg. Det handlar alltså om att öka sina investeringar i varan desto lägre priset på varan sjunker.

Exempel Apelsinjuice:

Titta på flerårsöversikten i detta inlägg. Du ser att det lägsta priset, bottennivån, som apelsinjuicen handlats till under de senaste 13 åren är ca 70. Topparna varierar mellan 100 och 200. Enligt min strategi ska man då börja investera vid ett pris som motsvarar ca 90% lägre än toppen i relation till bottenpriserna, (eller omvänt ca 10% högre än bottenpriserna i relation till lägsta topparna). I Apelsinjuicen borde detta blir runt ca 80. Nu ska man endast investera så pass mycket vid denna nivå att man har råd att dubbla sina investeringar för varje 30-50%igt fall ända ner till ca 25% av bottenpriserna dvs ca 20. Säg att året är 2007, apelsinjuicen står i ca 130, då är det bara att vänta ut den. Slutet på 2008 börjar klockorna ringa. Det är dags att agera. Ett första köp för 10000kr kan göras vid pris 80, priset rasar vidare ner mot 65 men du köper inte mer förens priset rasat med minst 30%. 2009 går priset istället upp till 100 vilket är den lägsta tidigare toppen, detta innebär säljsignal i mitt system, nu skulle jag sålt ca halva innehavet. Nästa signal blir efter ca 50% uppgång till, då skulle jag att sålt 50% av resterande innehav, osv. Hittills skulle detta exempel gett en realiserad vinst på 25% av investerat kapital samt en orealiserad vinst på 50% av den kvarvarande investeringen då priset nu är upp i över 120. Detta exempel blev lite krångligare än jag tänkt mig men kort sagt handlar det om att köpa råvaran när den handlas runt sin långsiktiga bottennivå och sälja när den handlas runt sin långsiktiga topp.


Denna strategi med att öka på innehav desto lägre kursen sjunker kom jag först på när jag försökte lära mig att knäcka kasinon som 21 åring. Jag insåg att om jag konstant satsade på rött på rouletten och varje gång det blev svart dubblade insatsen så skulle jag till sist gå plus, lika simpelt som matematiskt välfungerande. Problemet var att kasinot hade en gräns för hur mycket man fick satsa. Game over för min så geniala strategi som jag först blev så upphetsad av. På råvarumarknaden får min strategi däremot en comeback och äntligen kan den komma till användning.

Hittills har jag inte hunnit med så många egna investeringar enligt modellen, jag ville investera enligt modellen i apelsinjuice när priset låg runt 70-80 år 2008 men problemet var att det inte fanns någon bra produkt att investera genom på Avanza eller Nordnet som jag använder. Jag hade inte tid att leta upp ett enkelt sätt att investera så möjligheten gick mig förbi. Nu har jag börjat investera i naturgas och lite grann i vete, naturgas kommer jag att öka på efter varje ca 30%igt prisfall, vete skall ökas på efter varje ca 40%-50%iga prisfall då vete ligger längre från bottennivåerna. Naturgasen gick jag först in i via UNG på ca $12, ökade på med dubbla summan vid $9. Jag har investerbara medel redo till Naturgasen på ungefär 10ggr den summa jag för närvarande har investerat. Jag kommer inte att investera mer pengar i UNG om den inte faller till ca 6-7 dollar. Jag kommer att börja sälja av min position när priset når minst 20 dollar. En liten varning bör utfärdas för UNG, den har en viss felaktighet inbyggd som kan vara förödande om man investerar långsiktigt. Det gör att man får en viss underprestation gentemot den underliggande varan. Förhoppningsvis påverkar det inte med många procent men jag kommer att utvärdera detta om ett år och ta ställning efteråt. Det svåraste med råvaror känner jag nu är att hitta rätt produkt att investera via. När jag prövat mig fram och hittat rätt form för investeringarna så tror jag att råvarorna kan uppgå till en större del av min portfölj än i dagens läge.

En annan produkt jag funderar på att köpa in är Open End Certifikatet OEV RIJO RBN, indexcertifikat jordbruk. I en intervju med Jim Rogers rådger han om just jordbruksråvaror. Dessa ligger betydligt lägre i prisnivå historiskt sett än hårda råvaror och energi. Tror att denna placering blir en bra diversifiering gentemot min i övrigt tunga exponering mot aktier.

Kanske blev detta inlägg krångligt att förstå pga alla siffror och procentsatser, huvudsaken här är att man förstår matematiken bakom strategin till fullo. Kom ihåg att aldrig följa någon annans idéer utan att tänka själv och vara 100% säker på att man vet vad man gör. Annars går det garanterat inte bra i längden.

Demografiska faktorer, uppföljning

I mitt tidigare inlägg om de demografiska faktorernas betydelse för framtida avkastning på aktiemarknaderna kom jag fram till att USA går en fundamentalt fördelaktigare framtid till mötes än Västeuropa.

Fick nyligen hem tidningen "Marknad och Certifikat". Går även att läsa här.

På sida 10 finns en artikel som behandlar samma ämne. Där har de i stort kommit fram till samma konklusioner som jag själv gjorde sist och det förankrar min tro på den olikartade långsiktiga utvecklingen i olika världsdelar.

På kort sikt (några år) är detta givetvis inte särskilt viktigt att ta hänsyn till. Däremot om man tänker vara exponerad mot aktiemarknaden på 10 års sikt och längre så kan det börja bli relevant att ta dessa faktorer med i sina avkastningsberäkningar.

De förenklade slutsatser man kan dra av dessa prognoser är följande:

USA ter sig mer intressant än Europa.

Inom Europa ter sig Nordvästra Europa (t.ex. Sverige och UK) mer intressant än Tyskland, Sydeuropa och Östeuropa.

Bland tillväxtmarknaderna ter sig de Sydostasiatiska länderna, Indien, Sydamerika och Afrika mer intressant än Ryssland och de Östeuropeiska marknaderna.


Detta kan vara bra att ha i åtanke när man väljer mellan olika företag i samma bransch men med olik exponering gentemot olika marknader.

Till sist vill jag uppmuntra den som läser detta och har kritiska synpunkter på mina investeringsstrategier att dela med sig. Genom att omvärdera och utvärdera sina strategier kan man ibland förbättra dem. Fulländad blir man aldrig.

Dogs of the STOXX

Investera enligt "Dogs of the DOW" formulan.

Jag ska ge mig på en av historien bevisat framgångsrik investeringsformula halvt på skojj men ändå på allvar då jag tänker lägga real money in it.

Då jag alltid gör saker på mitt eget vis tänker jag även följa min egen instinkt här och ändra reglerna lite, för att sätta en personlig touch på det hela.

Vad är då Dogs of the DOW tekniken och vad går den ut på?

Väldigt enkelt, vilket jag gillar. Always keep it simple.
Köp de 10 aktierna med högst direktavkastning i Dow Jones Industrial Average en gång om året. Fördela portföljen jämt mellan dessa 10 aktier. Behåll och vikta om en gång om året så att du hela tiden är jämt viktad mot de 10 aktierna med högst direktavkastning vid varje byte.

Hemsida som går in djupare på tekniken.

Huvudpunkterna därifrån-

"Looking for a simple way to select high dividend yield Dow stocks for your investment portfolio? Try Dogs of the Dow. Read on and you will discover a technique that would have given you a 17.7% average annual return since 1973! That's not bad, especially considering that the Dow Jones Industrial Average overall return was 11.9% during that same period (As reported in U.S. News & World Report, July 8, 1996)."

"When your Dogs of the Dow anniversary date arrives, add up the value of all the stocks that make up your portfolio plus any new money that you may want to add to your portfolio. This is the total amount that you want to invest in the Dogs of the Dow for the following year. (For example: $20,000) Divide this number by 10. The result is the amount you will invest in each of the ten Dogs of the Dow. (Per our example: $2,000) Simply sell the stocks which are no longer to be "Dogs". (Typically two to three stocks) Now your goal is to end up with $2,000 of each of the 10 Dogs of the Dow. Of the Dogs that carry over into the new year, buy or sell a few shares until each of the stocks has a value of $2,000. Then buy $2,000 of each the "new" Dogs of the Dow. That's it. "


Min personliga approach på denna investeringsformula blir följande.

Investera i några av de 50 aktier i EUROSTOXX 50 indexet med högst utdelning.

Jag har valt att utesluta bolag som jag tror riskerar att sänka utdelningen samt finansiella bolag som är extra riskabla.

Efter en snabb genomgång föll valet på dessa aktier och jag har inhandlat dem jag inte redan äger under den senaste veckan. Min tro är att dessa 15 aktier kommer att slå DOW JONES EURO STOXX50 över tid, jag får göra en avstämning en gång om året.

Mina "Dogs of the STOXX50"

eon
france telecom
deutsche telekom
rwe
endesa
enel
nokia
eni
gdf suez
repsol
lafarge
total
munich re
telefonica
philips

Jag tänker se till att mina DOGS of the STOXX50 uppgår till ca 5% av min totala portfölj. Sen får det bli så att vissa av dessa aktier kommer att uppgå till mer pga att jag tror mer på dem. Men huvudsaken är att ingen av dem uppgår till mindre än en 15-del av de 5%enheterna dvs 0,3% av portföljen vardera minst. Om man tittar översiktligt på dessa bolag kan man se att de flesta verkar inom energisektorn. Detta känns kul då det är ont om stora stabila energibolag på de nordiska börserna som har god direktavkastning.

Min aktiestrategi idag - Omviktningsstrategin

En kortfattad beskrivning av min strategi för aktieinvesteringar de närmsta åren framöver.

Förr var strategin att köpa vid ras, behålla tills efter dubbling eller mer, sen lägga mig i räntebärande i väntan på nästa ras. Ingång vid rasen samt utgång vid uppgångarna skedde här stötvis och inte allt på en gång.

Hädanefter är strategin att köpa efter ras, behålla tills dubbling eller mer sen vikta om portföljen till stabilare aktier som ej kommer falla lika mycket som index vid ras. Skillnaden mot förut är alltså att jag viktar om mot "säkrare" aktier efter uppgång istället för räntebärande. Jag kallar aktuell strategi för "omviktningsstrategin". Idag har jag t.ex. bytt ut de mest konjunkturkänsliga bolagen jag köpte 2008 mot mat, läkemedel, säkerhet och energi inriktade bolag som har väsentligt lägre fallhöjd än de bolag jag köpte på botten. Skulle dessa "stabila" bolag jag har idag stiga till skyn värderingsmässigt så blir det nog till att vikta om mot räntebärande eller obligationer. Men då pratar vi väldigt höga värderingar dvs P/E och P/S tal långt över deras historiska snitt.

Såhär inför 2010 känns detta riktigt bra. Jag gillar dessa lugna väntans tider på det ultimata upplägget för ett perfekt baseballslag som Warren Buffet uttryckt det. Den enda risken jag sitter på är ifall mina "stabila" aktieinnehav alla skulle rasa stort på samma gång. Jag tror att risken är ganska liten. Att kraft foods, astrazeneca, securitas, sca, pg, verizon, naturgas, m.fl (totalt ca 50-60% av portföljen) alla påverkas likadant samt mer negativt än under 2008 tror jag är osannolikt. De verkar i helt olika branscher (varav alla branscher är relativt konjunkturokänsliga och icke-korrolerande med varandra), i olika valutor, på olika marknader och de är bland de tryggaste bolagen i sin respektive sektor.

Anledningen att jag nu använder denna "omviktningsstrategi" istället för den gamla strategin där det var antingen aktier eller räntebärande beror på att jag vet mycket mer om börsens bolag idag än vid IT-raset och åren därefter då jag var aktiv sist.

En annan viktig anledning är att börsen är väsentligt lägre värderad idag än den var vid IT-bubblan tiden. Alltså är chansen att vi får en långsiktig uppgång utan betydande ras större idag än vid IT-perioden. I det fall vi får en långsiktig uppgång utan ras kommer även de "säkra" aktier jag valt idag att prestera betydligt bättre än räntebärande.

Mina kassaflöden, tillgångar och skulder

För att bestämma vilken risk man bör ha på sina aktieinvesteringar så tycker jag att man behöver beakta sina löpande kassaflöden i relation till sitt totala kapital.

Jag tänker här i en modell som utgår från det antal årliga kassaflöden ens totala kapital uppgår till. Desto fler årliga kassaflöden eller inkomster om man så vill ens investeringar uppgår till, desto lägre risk bör man ha i dem. Jag sitter själv i den sitsen att mina investeringar uppgår till ca 10-15 års kassaflöden. Detta gör att jag för allt smör i småland inte har råd att förlora en större del av mitt kapital då det skulle ta alldeles för lång tid att bygga upp det igen med samma metod som jag använt hittills, dvs hårt arbete, snålt leverne och långsiktiga investeringar. När jag som 20-åring började investera så hade jag ca 100 000kr sparat och tjänade ca 200 000kr per år, alltså uppgick investeringarna till 0,5 års kassaflöde. Om jag i den situationen skulle göra någon galen investering så skulle jag vara tillbaka på status quo efter bara 6 månader. Jag anser att det är berättigat att ha en väsentligt högre risk på sina besparingar desto lägre ens kapital/kassaflöden-kvot är. Med högre risk menar jag inte att man ska göra dumdristiga affär eller chansa hejvilt, för mig t.ex. skulle det innebära att jag hade valt att ha en större andel av min portfölj i så kallade ”undervärderingscase”, se tidigare inlägg.

Här är en sammanställning av mina egna kassaflöden idag.

Kassaflöden per år före skatt

• Egna bolag 250-350 000kr

• Aktieutdelningar 150-250 000kr varierar med innehavsfördelning och konjunktur

• Övriga investeringar 100 000kr

• Totalt 600 000kr i snitt

Kommentar:
Av dessa i snitt 600 000kr är ca 300 000kr helt passiva inkomster, resterande inkomster är semi-passiva, dvs jag behöver ägna minst någon heldags arbete i veckan åt dem för att de skall fortlöpa. Målet är att minska ner tiden som krävs till de semi-passiva inkomsterna till ett minimum och att investera kassaflödet från de semi-passiva inkomsterna i tillgångar som genererar helt passiva inkomster.

Kan även nämna något om mina kostnader. Utgående kassaflöden ligger på ca 150 000kr varav 60 000kr är räntebetalningar och ca 90 000kr är levnadskostnader. Jag lever inget miljonärsliv idag med andra ord:) Jag har som regel att spara ca 75% av mina inkomster. För att kunna följa denna regel har jag pushat mig att dels leva billigt under kapitaluppbyggnadsfasen dels till att maximera inkomsterna så mycket som möjligt. Jag uppmanar dig som strävar efter rikedom att börja med att lägga undan minst 25% av inkomsterna, sedan 50% , sedan 75%. När du ligger på 75% och över så kommer ditt nya liv inte att vara långt borta. Vanliga "get rich" böcker brukar rekommendera att man sparar 10% men det anser jag vara för mjäkigt, vill man uppnå ett svåruppnåeligt mål snabbt så kommer man också att behöva offra sig ordentligt om man startar från scratch. Mer om detta senare..


Balansräkning

Tillgångar

• Aktier 6 800 000kr

• Egna bolag 1 000 000kr (uppskattat styckning/försäljningsvärde lågt räknat)

• Fastigheter 500 000kr

• Fordringar 300 000kr

• Likvida medel 200 000kr

• Lösöre 100 000kr (andrahandsvärde)

• Totalt 8 900 000kr

Skulder

• Lån 2 000 000kr (genomsnittsränta ca 3% eller 60 000kr/år)

Nettotillgångar 6 900 000kr

Räntetäckningsgrad 600 000 / 60 000 = 10ggr

Soliditet 6900000 / 8900000 = 77%




Nu funderar jag på vad jag ska göra med de 200 000kr som är likvida medel, antingen kan de användas till att betala av de dyraste av lånen som har räntor på ca 7% eller så kan de användas för att investera i aktier. Det blir nog aktier, först när räntorna börjar höjas igen kommer jag att betala av de dyraste lånen med löpande kassaflöden steg för steg.

Investeringsstrategier

För att kunna välja strategi för sina investeringar behöver först man beakta sina ekonomiska förutsättningar. Några viktiga aspekter att ta hänsyn till är ens årliga kassaflöde, ens storlek på besparingar samt emotionella syn på investeringarna. Nedan följer mina första investeringserfarenheter och de läxor de gav mig.

När jag var 20 år hade jag en årlig lön på runt 200 000kr och ca 100 000kr att leka med, hopsparat av lönearbetande. Detta sammanföll med IT-kraschen. Tidigare hade jag endast erfarenhet av sparande i Premieobligationer vilket jag börjat med som 12-åring ungefär och några tusenlappar i fonder från och med 17 års ålder. Jag bestämde mig för att investera i några aktier efter mina då bristfälliga kunskaper om aktieinvesteringar. Resultatet blev en procentuell uppgång på ca 200% på 2-3 år. Några av aktierna jag vill minnas att jag köpte var Electrolux, CashGuard, JM, Nokia, Ericsson, Metro, Bure. Om jag haft den kunskap jag besitter idag skulle jag troligtvis köpt helt andra aktier vid den tidpunkten, möjligtvis undantaget JM som jag valde att köpa även vid 2008-kraschen.

Runt 2006-2007 började börsen kännas övervärderad i mina ögon och jag sålde allting jag hade på börsen motsvarande ungefär 500 000kr, satte in på 6% bundet räntesparande och koncentrerade mig på att tjäna maximalt med pengar genom eget företagande istället.

Efter den goda affären med IT-krasch investeringarna lärde jag mig några viktiga läxor.

1. När det rasar, se till att ha kapital att öka på innehaven desto lägre aktiekursen går ner. Detta lärde jag mig genom att helt enkelt tänka logiskt och räkna matematiskt under kraschen. Visst är det läskigt att investera på botten med mer och mer pengar desto mer det rasat, men det betyder också att du gör bättre investeringar än nästan alla andra förutsatt att det vänder upp igen, skulle världen däremot gå under och börsen aldrig gå upp igen så har du åtminstone inte gjort sämre investeringar än någon annan. Det är alltså en win or break even strategi relativt sett. Med tanke på att börsen alltid återhämtat sig efter ras så är den historiska sannolikheten att du vinner dessutom 100%. Detta är den absolut viktigaste lärdomen. Det är ack så sant citatet som lyder: De största förmögenheterna skapas i dåliga tider, det syns bara inte än.

2. När det har gått upp en längre period, sälj av en betydande del av innehaven för att bygga upp en buffert som kan användas för att öka på när det rasar igen. Sälj dessutom av alla mindre bolag som inte har ett genuint track record efter att de blivit värderade i nivå med Large Cap bolagens värderingar eller nästan i nivå med dem. Detta lärde jag mig då vissa av de mindre bolagen som gått upp med flera hundra procent sedan föll ner igen, det var alltså inga stabila bolag på lång sikt.


OBS, läxa nr 1 kan låta enkel men är ack så svår att genomföra. Man måste vara stenhård i sitt genomförande och jag kan erkänna att jag inte själv klarat av det alla gånger. Man måste dessutom ha en stor buffert. Säg att du har 500 000kr att investera maximalt, då skulle man enligt strategin investera ungefär 100 000kr efter varje 20%-enhetig nedgång på börsen. Än bättre är det dock om du kan investera större summor desto mer det rasar, dvs efter de första 20% det rasat investerar du 40 000kr, efter nästa 20% 80 000kr, efter nästa 20% 160 000kr, osv. Då kommer du att få en riktigt fin utveckling när det bär av uppåt igen. Absolut avgörande för att detta skall vara en bra strategi är att man måste köpa antingen index eller de bästa bolagen på börsen och minst 5-10 stycken av dem för riskspridningens skull. Det skulle vara en väldigt dålig strategi att köpa mindre bolag som riskerar att gå i konkurs, då slänger du bara mer pengar i brasan desto mer den brinner.