Det är mycket snack om ungdomsarbetslösheten. Snacka kan vem som helst göra men inte är det någon som vågar eller orkar ta några initiativ och göra något åt saken. Sådant frustrerar mig.. Jag tänker skjuta från höften och se vad det ger på vinst och förlust.
Nästa vecka ska jag lägga upp en ambitiös översiktlig plan på hur jag skulle kunna minska ungdomsarbetslösheten i Stockholmsområdet med 10%. Detta vill jag göra genom att överföra jobb från äldre personer som snart skall gå i pension och ge dessa jobb till ungdomar mellan 15-24 års ålder som behöver jobben bättre. 40-talisterna har det generellt ganska bra ställt ofta med tillgångar i form av fastigheter, mark och insparade pensionspengar. De unga har varken jobb eller pengar.
Jag brukar ofta ta mig an stora problem på ett möjligtvis lite naivt och ogenomtänkt vis, men jag tror att det är bättre att göra vad som helst i rätt riktning än ingenting alls i helt fel riktigt så att säga:) Lite som den kände aktieinvesteringsdevisen, rather doing things roughly right than precisly wrong. Eller bara, Just do it! Så har jag gjort tidigare i mina företagsäventyr. Ibland slår man huvudet på spiken och träffar en guldådra, ibland får man ge upp ganska snabbt.
Steg 1 blir att kontakta utvalda statliga verksamheter som har många anställda i den åldern som snart ska pensioneras, se efter vad för tjänster de har idag och om det är möjligt att under en övergångsperiod låta dem ersättas med outsourcad personal i åldern 15-24 från mina företag istället. Jämför billig arbetskraft som jobbar i Indien istället för i USA åt jätteföretagen där. Varför inte göra samma sak i Sverige fast med "billigare" ungdomsarbetskraft som skriker efter jobb istället för välbeställda 40-talister.
Jag hoppas att de personer med makt att besluta i ärendet är handlingskraftiga och inte bara skickar runt en eller lägger saker på utredning eller väntelista som ofta kan vara brukligt i byråkratiska organisationer. Vi får se vad som händer. Om det blir ogenomförbart i praktiken vilket jag befarar så har jag tusen idéer till jag vill prova. Provar man ingenting kan man inte veta vad som funkar.
Du som tvekar över dina idéer, sluta med det och kasta dig ut i ovissheten istället! Vad kan hända annat än att du får värdefulla erfarenheter i värsta fall?
