tisdag 20 november 2012

Ökar i France Telecom

Nu är värderingen lägre än Telia Sonera 178Mdr SEK vs 180Mdr SEK. Omsättningen är 3 ggr så stor. Vinsten dubbelt så stor. Kassaflödet är minst det dubbla, har dock svårt att hitta ett bra jämförelsemått här.

Antal kunder är ganska lika, 180 miljoner för Telia och 220 för FTE. Dock har FTE en betydligt större del av dessa kunder som man "äger" 100% av och som finns i rikare länder än hos Telia, därav betydligt högre omsättning per kund.

Negativt för France Telecom är högre personalkostnader per kund. De behöver skära ned ordentligt på manstyrkan de närmsta åren, vilket de verkar planera att göra också.

Läste följande presentation och de är synnerligen starka i jämförelse med alternativen i sektorn på många punkter. Sen att de är så mycket lägre värderade gör valet självklart.

http://www.orange.com/en/content/download/6329/92592/version/2/file/20120615+-+FT+roadshow+presentation%2C+Tel+Aviv%2C+new+-+FT.pdf

Att de sänkte utdelningen gjorde antagligen att aktien dök ner ett steg till till otroligt attraktiva nivåer. Jag kan inte stå emot längre. Jag ökar med 50% i France Telecom, nu utgör de över 50% av aktieportföljen. Eller ca 5% av mina totala tillgångar vilket jag är helt bekväm med.

lördag 27 oktober 2012

Steve Jobs



Har precis läst ut Walter Isaacsons biografi om Steve Jobs.

Boken gjorde mig smått gripen och stundtals tårögd. Jag kan känna igen mig i stora delar av Jobs personlighet. Framför allt förmågan att kunna gå in för någonting till 100 där man fokuserar all uppmärksamhet och energi som en laserstråle på en begränsad yta. Till exempel gick Jobs på väldigt speciella dieter, drack bara morotsjuice och åt veganskt. Jag kan vara lika insnöad på olika sorters mat i perioder. Granatäpple är en personlig favorit som jag äter både i frukt- och juiceform. En annan likhet jag upptäckte var vårt intresse för andlighet i allmänhet och österländska religioner i synnerhet. Det är ett område som jag också vill lägga mer tid på förr eller senare.

En egenskap som uppfattats som negativ är den så kallade känslokyla som Jobs hade. Något jag känner igen mig i till viss del. Den beror helt enkelt på att man fokuserar sin hela tankekraft på någonting specifikt och då försvinner allting annat bort. Jag förstår precis hur han stängde av omvärlden för att kunna fokusera på att skapa de speciella produkter han hade visioner om. Man måste offra något för att uppnå något annat. Tyvärr blir familjen och ibland även hälsan lidande för att man ger allt åt ett "högre" syfte. Jag vet själv hur jag är när jag är fullständigt inne i ett projekt. Att svara på sms eller telefonsamtal som inte handlar om projektet prioriteras ned, att komma ihåg födelsedagar eller bara höra av sig för sakens skull läggs åt sidan, att träna bortprioriteras, ibland "glömmer" jag till och med bort att äta och måste till slut avbryta mitt arbete bara för att magen skriker så hårt efter mat att jag omöjligt kan fortsätta. I Jobs fall, som han skriver med egna ord i bokens slut, gjorde han det för mänskligheten. För att ge någonting tillbaka och följa de spår som tidigare generationer trampat upp. Just denna drivkraft är något som jag själv skrivit om tidigare i bloggen. Det är kul att dela dessa drivkrafter med stora visionärer och artister som Jobs. Jag är dock inte riktigt lika hardcore som Jobs i min fokusering. Jag är mer en Jobs Light. Jag vet att jag kan uppnå storartade dåd om jag vill men jag klyvs samtidigt av dilemmat att behöva offra en så stor del av livets övriga glädjeämnen och ansvarsområden för det. Sådant som familj, vänskap, resor, äventyr, lek, skratt, nyfikenhet och hälsa känns också viktigt. Det svåra för mig är att balansera detta med min målsättning att försöka göra något för mänskligheten. Ofta hamnar jag i obalans och finner mig för långt åt ena hållet. Jag hoppas att det ska gå att kombinera på något vis även om jag vet att endera sidan av myntet kommer bli lidande tid till annan.


Några saker som skiljer mig och Jobs är den temperamentsfulla sidan av personligheten. Jag håller mig i princip alltid kylig och behärskad i de flesta situationer. Jag skriker inte ut mina känslor.  En annan lärdom är att inte bli för extrem i allt jag gör, lagom är ofta bäst. När det gäller till exempel olika matvanor eller andra påfund måste man kunna kompromissa efter omständigheterna. Jag är nog mer av en pragmatiker när det gäller mycket, det vill säga jag bryr mig mer om att det bara ska funka än hur det känns.

En annan sak som vi skiljer oss inom är inställningen till välgörenhet och konsumtion. Visserligen var han själv väldigt minimalistisk men jag känner ändå att produkterna vara riktade till människans konsumtionssvaga nerv. Något som faktiskt var en källa till konflikt och diskussion i Jobs liv. Jag har själv ägnat mig åt liknande verksamhet med liknande konsumtionsprodukter och det kändes inte helt tillfredsställande och kongruent med mina personliga uppfattningar om konsumtion och resursslöseri. Jag är själv för återanvändning och gillar inte att kasta saker i onödan. Hellre ge dem till insamlingar eller sälja på andrahandssajter.

Om jag ska vara ärlig så har jag själv aldrig ägt en apple produkt eller haft en önskan att köpa en. De är alldeles för dyra och onödiga i min smak. Jag gillar prisvärda produkter som fyller sin funktion och thats it. Jag behöver ingen fantastisk design när det gäller arbetsverktyg vilket mobiler och datorer är för mig i första hand.

Jag undrar vad en person som Jobs hade kunnat åstadkomma inom politik eller forskning. Han hade en personlighet som fick saker att hända oavsett vad omgivningen tyckte eller sa. Med den handlingskraften kan man åstadkomma vad som helst. Jag vet själv att jag har det draget i mig och därför är det så otroligt viktigt att man siktar in sig på värdefulla mål. Det blir dock inte alltid rätt. Man måste prova sig fram. Jag hoppas att kunna bidra med någonting som för människosläktet framåt på resan i universum och tiden.



Jag skriver ju allt detta av anledningen att mina eventuellt framtida avkomlingar skall förstå sig på hur jag resonerat när jag bestämt mig för hur jag ska leva mitt liv och göra de val jag kommer att göra. Kanske kan ni förstå er på mig något bättre genom att läsa hur jag tänkte som ung.

Att vara en konstnär är att skapa någonting av värde för medmänniskorna. Kulturellt eller praktiskt. Förr i tiden kunde konstnärer både vara vetenskapsmän, affärsmän, måla tavlor samt skriva. Jag ser det som en idealistisk bild. Att inte begränsas i sina uttrycksformer. Jag vill verka inom alla områden där jag är nyfiken och ser en möjlighet att förbättra eller utveckla.


Jobs förutspådde att detta århundrades största genombrott kommer att ske i gränslandet mellan biologi och teknologi. Det är något jag också tror och hoppas. Jag är väldigt nyfiken på ny bioteknik och allt vad det kallas. Tänk vilka möjligheter som borde kunna uppstå när det gäller att bota cancer och andra sjukdomar. Kanske kan vi till och med besegra döden? Eller åtminstone förlänga livet med ett antal friska år. Detta är ett område jag gärna vill bidra till om inte direkt så indirekt. Men först krävs det en plattform att stå på ekonomiskt. Det är det jag försöker bygga upp nu.

Mitt egna företagsprojekt rullar på i maklig takt för närvarande. Bolaget har blivit lite mognare den senaste tiden med en mer professionell organisation. Vi håller på att växa ifrån barnstadiet och bli om inte vuxna så åtminstone tonåringar. Omsättningsmässigt så står vi just nu still men det beror på att vi måste implementera nya och bättre rutiner innan vi kan växa vidare. Man kan inte behålla babykläderna på när man blir tonåring.

På återseende.





torsdag 30 augusti 2012

Vardag


Den senaste tiden har varit lugnare än vanligt. Det måste varit ungefär två år sen jag hade så här lite att göra. Efter att ha jobbat mer eller mindre nonstop de senaste två åren med uppbyggnaden av dels fastighetsfirman i usa, dels mitt nya uppstartsprojekt i sverige känns det välbehövligt.

Det har haft sitt pris på flera sätt, jag har inte orkat träffa vänner särskilt ofta eller träna vilket jag tänkte försöka ta igen lite nu. Det är trevligt att catcha up med gamla vänner och komma i form igen.

Året framför mig ser ut att bli lite lugnare överlag, verksamheten sköter sig själv i allt högre grad tack vare en fantastisk personal och vd som tar hand om det dagliga arbetet. Fastighetsbolaget sköts av en fastighetsförvaltningsfirma och övrig business är såld eller utarrenderad.

Det enda som saknas nu är cash. Jag har i princip fått investera allt jag haft över i min verksamhet för att den skulle få chansen att växa till sig och bli självgående. Detta har medfört att de likvida medlen sinat och hela det egna kapitalet är uppbundet i mina verksamheter. Jag har ju visserligen så att jag klarar mig men det blir nog lite mer återhållsamt leverne detta året än normalt. Enligt mina projiceringar skall min gyllene höna börja värpa tillräckligt med ägg för att jag ska få del av dem om ca 1 år. När man vet att den ekonomiska frälsningen är såpass nära kan man utan problem hålla ut ett tag till på existensminimum.

Alltså, en tillvaro som är lite omvänd mot för något år sen; mer fritid, mindre pengar. Jag ska försöka uttnytja det till att ta tag i saker som legat orörda förut pga tidsbrist. Gå igenom och sortera papper, städa upp i arkiven, planera för framtiden och mycket annat. Kanske åka på någon resa.

Steg ett innan den nya vardagen kan börja på riktigt är dock att flytta hela företaget till nya lokaler. Vi har suttit på samma ställe i 4 år men nu har vi till slut vuxit ur vårt bo. Jag ser verkligen fram emot ett mysigt kontor där jag kan få lite lugn och ro, den senaste tiden har alla nästintill fått sitta på varandra för att få plats. Av någon anledning är bostadsrättsföreningar inte de snabbaste organen att ha att göra med så kvarnarna mal långsamt. Jag kan inte förstå hur man kan vara så oekonomisk. Att sitta på stora outhyrda lokaler och sen vänta månader med att ens besvara en förfrågan om att få hyra dem. Jag antar att när den ekonomiska nyttan inte gynnar en själv primärt så tar man det i lagom takt. Ack, det byråkratiska, inte-göra-mer-än-man-måste-för-dagen samhället. Ibland blir man överaskad dock, när man möter någon som faktiskt är lite handlingskraftig och för handlingen framåt i rask takt. Det hör dock till ovanligheterna.

Nåväl, medan man väntar på någonting får man försöka vara tidseffektiv och sysselsätta sig med någonting annat som man hade behövt göra framgent ändå.

lördag 18 augusti 2012

Uppdatering aktieportföljen

Så var denna sommaren snart till ända. Det blev en avkopplande semestermånad för mig med fokus på familjen och naturen. Nu när hösten nalkas så smyger driften att börja jobba och göra någonting av nytta sig på igen. Det var ett tag sedan jag uppdatera bloggen i allmänhet och min aktieportfölj i synnerhet därför tänkte jag här kort redogöra för hur mina aktier står sig.

Faktum är att aktieportföljen har utvecklats betydligt sämre än index senaste tiden. Delvis pga sjunkande aktiekurser men också pga låg eurokurs. Uppdaterade precis listan till höger med innehaven och deras procentuella andel av portföljen. Så här ser fördelningen ut idag:


  • France Telecom (35%)
  • Telefonica (15%)
  • Stora Enso (10%)
  • Rautarukki (10%)
  • Outokompu (10%)
  • RWE (4%)
  • Veolia (3%)

Till en början skall sägas att de största innehaven sedan en tid tillbaka är avyttrade. Den aktuella portföljen motsvarar endast ca 7% av mina totala tillgångar och eventuella värdeförändringar på innehaven påverkar mig inte nämnvärt varken ekonomiskt eller emotionellt. Däremot struntar jag givetvis inte i hur det går utan försöker vara investerad i innehav jag tror på. Skillnaden mot för två år sedan är att då utgjorde aktieportföljen närmare 70-80% av mina totala tillgångar. Det var då alltså av stor vikt att inte ha för mycket risk i portföljen som helhet. Idag har jag istället valt att ha en relativt hög risknivå på portföljen. Dvs de flesta innehaven kan klassas som så kallade turnaround case.  Mina tankar om innehaven:

France Telecom
Överlägset största innehavet, i princip det enda större innehavet som jag har behållit sedan flera år tillbaka. Jag har löpande skummat kvartalsrapporterna och tycker mig inte finna några större hot mot bolagets huvudsakliga verksamhet. Nedgången beror i min mening på dels intåget av en ny konkurrent på franska marknaden som pressar priserna, dels eurokrisen i allmänhet, dels den låga tillväxten. Bolaget genererar dock goda kassaflöden vilka de delar ut. Jag föredrar att bolagen delar ut kassaflödet framför ofta värdeförstörande företagsköp.  Den största risken som jag ser med denna investering är ny teknik som förändrar förutsättningar för telekomoperatörernas intäkter generellt. Det är en risk jag tagit och får leva med. Min personliga gissning är att marknaden överdriver riskerna med eurokrisen/konkurrenter/låg tillväxt men däremot underdriver riskerna med kommande teknikskiften som "över en natt" kan undergräva telekombolagens lönsamhet. Min investering ligger ungefär minus 15% här.

Telefonica
Här gör jag ungefär samma analys som med France Telecom med den skillnaden att Telefonica har betydligt svagare finanser. Därmed är innehavet hälften så stort. Bolaget ställde nu senast in årets utdelningar. Detta för att eurokrisen gjort det äventyrligare att lyckas återfinansiera sina lån och bolaget är så pass belånat att just återfinansieringen är en betydande risk i en kapitalstram miljö. Min investering ligger ca minus 25% här.

Stora Enso
Här har jag inte gjort någon detaljerad analys utan förlitar mig på att bolagets relativt stabila intäkter skall lyckas generera okej vinster framöver. Det verkar som att vinsterna svänger betydligt från år till år men bolaget gör fortfarande positiva resultat och risken för nyemission tycks överkomlig. Sedan är det ju ett av världens äldsta bolag med anor från 1200-talet. De borde kunna överleva ett par år till tycker jag:) Jag ligger plus ca 5% här.

Outokompu/Rautarukki
Två bolag som säljer en produkt som vi garanterat kommer att fortsätta använda oss av här i världen nämligen stål. Marknaden för stål verkar vara väldigt cyklisk och resultaten skiftar kraftigt. Jag har här bettat på att bolagen överlever nuvarande kris och kommer ut på andra sidan med kraftigt ökande resultat. Det finns givetvis en betydande risk att båda eller endera bolaget hamnar i svårigheter och behöver göra nyemissioner.  Jag bedömer risken att båda bolagen går i konkurs och hela min investering går om intet till någonstans runt 20%. Om de klarar sig däremot så gissar jag att kursuppgången bör bli minst ca 200% på lite sikt. Med andra ord, jag spelar gärna rysk roulette med 1% av min förmögenhet under dessa väldigt godtyckligt uppskattade förutsättningarna. I nuläget ligger jag back ca 30% i dessa innehav.

RWE och Veolia
Turnaround case. Håller ingen större koll på utvecklingen men de verkar inom brancher där efterfrågan garanterat är beständig. Här ligger jag back ca 40% och behåller med risk för total förlust eller återhämtning på sikt.

Jag vill återigen poängtera att denna portfölj inte är någon jag skulle rekommendera till någon som investerar sitt totala kapital i aktier. Det är innehav som inte bör uppgå till mer än ca 10-20% av en större portfölj där grundbultarna är betydligt stabilare. 

Mitt val har nu varit att lägga merparten av mina ägg i dels mitt eget företag som jag kan styra med järnhand för att parera risker och påverka utvecklingen i. Dels i en fastighetsportfölj. Fastigheterna har den fördelen gentemot aktier att de inte kan gå i konkurs genom dåraktig ledning eller ändrade marknadsförhållanden. Det värsta som kan hända är att de brinner upp men eftersom jag har spritt äggen i en mängd olika fastigheter så kan ett uppbrunnet eller på annat sätt "förstört" objekt endast erodera ca 4% av hela fastighetsportföljen. 

Mina totala tillgångar fördelas i dagens läge på ungefär följande vis:
Privatägda bolag (45%)
Fastigheter (45%)
Aktier, likvida medel (10%)

Finansieringen av de totala tillgångarna ser ut ungefär så här:
Eget kapital (80%)
Bundna lån (5%) 
Rörliga lån (15%) 





söndag 6 maj 2012

Pladder och ekonomisk uppdatering

Det var ett tag sedan jag loggade in på den här bloggen, de har till och med hunnit ändra layouten på blogger sen sist. Som med det mesta föredrar jag den gamla bekanta varianten men den verkar tydligen inte gå att ställa in. En anledning att inte hålla på och uppdatera layouts och liknande för ofta eller markant är inlärningstiden man får lägga ned, man borde väga den kontra nyttan av en ny design. Fast alla är ju olika, vissa författare skriver fortfarande på papper med penna, andra använder säkert den senaste telefonen eller datorn att skriva på. Själv är jag nog mer åt det gammeldagsa hållet och tycker att nymodigheter och prylar i allmänhet kan framkalla en viss ångest.

Egentligen är jag inte mycket för materiella ting över huvud taget. Lyx och statusprylar ger verkligen ingen djupare tillfredsställelse i min bok. Visst kan det hända att jag köpt så kallade märkeskläder, men i sådant fall på outlet eller rea där man får bra kvalitet till samma pris som motsvarande plagg kostar på HM. Sådant man behöver för att överleva såsom kläder, mat, boende, med mera, tycker jag däremot kan vara berättigat att lägga lite pengar på. Först nu år 2011 och första delen av 2012 har jag verkligen börjat känna att jag kan lägga pengar på mat utan att snåla för mycket. Förr i tiden valde jag nästan alltid det billigaste på menyn, nu väljer jag mer efter vad som är nyttigt och gott i kombination. Läsk blir det dock nästan aldrig, att betala extra för att öka på risken att få diabetes eller hjärtsjukdomar känns irrationellt. Även dricks har jag blivit något generösare med. Från kanske 0-5% i snitt förut till 5-15% på senare tid. Iallafall om personen i fråga ger god service och ser ut att behöva pengarna. Känner dock fortfarande att dricks är lite obefogat i de flesta fall.. varför skulle just vissa restaurangjobb vara berättigade till dricks av alla serviceyrken? Varför inte dricksa personal i vanliga butiker som ger en bra service? Nåväl. Att förändra dricks-kulturen får vänta. Man skall verka där man verka bäst. I mitt fall är det antagligen som investerare, egenföretagare eller entreprenör. Därmed över till den biten.

Min aktieportfölj har utvecklats något sämre än index under det senaste halvåret. Detta pga stark svensk krona och en kräftgång för telekombolag. Portföljen är väldigt viktad gentemot france telecom och telefonica för närvarande. Man får stabila kassaflöden och generösa utdelningar, trots utdelningssänkningen här senast. Jag ligger kvar i dessa bolag tills dess att de värderas upp eller något fundamentalt avgörande inträffar i bolagen.

Utöver dessa telekombolag har jag en del aktier kvar i Outokompu, Rautarukki och Stora Enso. I övrigt är större delen av de stora innehaven avvecklade. Senast sålde jag AKER ASA för 185 NOK vilket genererade en vinst på ca 30% inräknat utdelningar. Istället för aktierna har jag fokuserat på fastighetsportföljen vilken nu består av ett tjugotal objekt. Något som skiljer sig med fastigheter är att det är betydligt mer praktiska saker att tänka på i relation till aktier. Samtidigt finns det en bra grundsäkerhet i själva fastigheten, den bör stå emot både börsras och inflation medan man under tiden får en ränta som ligger en bra bit över bankräntan.

Fastigheterna sköter sig själva rätt bra, åtminstone till största delen. Annat är det med mitt senaste startup-projekt som jag planerat i tanken sen början av 2010. Vi drog igång verksamheten på riktigt under Q2 2011 och nu i Q2 2012 har vi precis kommit över 20Mkr i rullande årsomsättning, en väldigt skön milstolpe att ha passerat. Det går som snabbtåget och företaget växer fortare än man kunnat ana. Nu senast har vi omorganiserat och befordrat de mest drivna och seriösa ur den ursprungliga personalen till chefer samtidigt som de fått optioner på några procent i företaget. Målsättningen är nu ökad försäljning och att uppnå 40Mkr i rullande årsomsättning innan året är slut och vidare 100Mkr innan 2013 är till ända.

Att bygga upp ett företag som omsätter 100Mkr och rimligtvis värderas däromkring likväl är en målsättning jag verkligen vill uppnå. Dock under förutsättningen att det är ett bolag man gillar och tror på långsiktigt. Har drivit flera bolag förut som jag aldrig riktigt kunnat stå till hundra procent bakom pga olika anledningar. T.ex. är jag ju inte överdrivet materialistisk av mig som tidigare nämnt. Ett bolag jag drev för ca 6 år sedan var verkligen inriktat på att slå mynt av människors begär av "det senaste". Visst gick det att tjäna bra pengar på det men någonstans kändes det inte moraliskt optimalt att bidra både till folks prylbegär och ökade koldioxidutsläpp. Tur i oturen att det bolaget aldrig tog fart och växte till sig för jag hade aldrig brunnit lika mycket för den bakomliggande affären där som jag gör för bolaget jag har idag.

I övrigt så har jag upplevt vissa framsteg i kampen mot mina åkommor. Framför allt gäller det att inte låta yttre omständigheter såsom sjukdomar, otur eller tillfälligheter påverka ens sinnestillstånd i för hög grad. Ibland är det svårt att inte bli nedslagen av motgångar och jag är absolut inget undantag. Jag kan ligga helt utslagen i flera dagar om det vill sig illa men sakta samlas sen kraften upp igen och man reser sig. Det är ju som det är och man får göra det bästa av situationen efter ens förmåga. Nu är det dags att börja träna lite. Under det relativt hektiska året som gått har det inte direkt funnits tid till varken träning eller god kosthållning. Att underhålla själens tempel är nödvändigt för att jag ska må bra i längden. Det är inte konstigare än att man kör bilen på service var tvåusende mil eller så. Tänk om folk servade sig själva lika väl som de servar sina bilar. Då hade kanske inte fetma och övervikt varit ett lika stort problem i västvärlden. Innan man kör bilen på service borde man serva sig själv för vad ligger en egentligen närmast om hjärtat, volvon eller hälsan?

torsdag 26 januari 2012

Kort uppdatering


Det var ett tag sen jag skrev ett inlägg här. Senaste 4 månaderna har jag haft mycket att göra med det nya företaget och dessutom ägnat mer tid åt socialt umgänge och träning. Utvecklingen har mattats av sedan oktober och just nu trampar vi mest vatten i väntan på en bättre finanslösning med vår bank.

Min aktieportfölj har stått relativt stilla den med. France Telecom som är det största innehavet för närvarande har gått väldigt dåligt men jag behåller mina aktier där alltjämt eftersom inga fundamentalt katastrofala nyheter framkommit. Desto bättre har det gått för innehaven i Rautarukki och Outokompou.

Just nu känner jag mig ganska utarbetad och trött. Rullar vidare mest på vilja och jävlar anamma. Nästa delmål är att komma upp i 20 Msek i rullande årsomsättning i mitt nystartade bolag vilket borde uppnås någon gång i april. Då blir det en avkopplingsmånad i belöning innan det är dags att kämpa vidare mot 30 Msek vilket borde klaras av innan året är till ända.

Till sist lite sköna citat.

PETERS LAW
The creed of the sociopathic obsessive compulsive

1.If any thing goes wrong fix it. (To heck with Murphy!)
2.When given a choice-take both.
3.Multiple projects lead to multiple successes
4.Start at the top and work your way up
5.Do it by the book - But be the author!
6.When forced to compromise, ask for more
7.If you can't beat them, join them then beat them.
8.If it's worth doing, its got to be done right now.
9.If you can't win change the rules.
10.If you can't change the rules, then ignore them
11.Perfection is not an option.
12.When faced without a challenge, go out and make one.
13.No simple means begin again at one level higher.
14.Don’t walk when you can run.
15.Bureaucracy is a challenge to be conquered with a righteous attitude a tolerance for stupidity and a bulldozer when necessary.
16.When in doubt (think)
17.Patience is a virtue but persistence to the point of success is a blessing.
18.The squeaky wheel gets replaced.
19.The faster you move, the slower time passes, the longer you live.