Pladder och ekonomisk uppdatering

Det var ett tag sedan jag loggade in på den här bloggen, de har till och med hunnit ändra layouten på blogger sen sist. Som med det mesta föredrar jag den gamla bekanta varianten men den verkar tydligen inte gå att ställa in. En anledning att inte hålla på och uppdatera layouts och liknande för ofta eller markant är inlärningstiden man får lägga ned, man borde väga den kontra nyttan av en ny design. Fast alla är ju olika, vissa författare skriver fortfarande på papper med penna, andra använder säkert den senaste telefonen eller datorn att skriva på. Själv är jag nog mer åt det gammeldagsa hållet och tycker att nymodigheter och prylar i allmänhet kan framkalla en viss ångest.

Egentligen är jag inte mycket för materiella ting över huvud taget. Lyx och statusprylar ger verkligen ingen djupare tillfredsställelse i min bok. Visst kan det hända att jag köpt så kallade märkeskläder, men i sådant fall på outlet eller rea där man får bra kvalitet till samma pris som motsvarande plagg kostar på HM. Sådant man behöver för att överleva såsom kläder, mat, boende, med mera, tycker jag däremot kan vara berättigat att lägga lite pengar på. Först nu år 2011 och första delen av 2012 har jag verkligen börjat känna att jag kan lägga pengar på mat utan att snåla för mycket. Förr i tiden valde jag nästan alltid det billigaste på menyn, nu väljer jag mer efter vad som är nyttigt och gott i kombination. Läsk blir det dock nästan aldrig, att betala extra för att öka på risken att få diabetes eller hjärtsjukdomar känns irrationellt. Även dricks har jag blivit något generösare med. Från kanske 0-5% i snitt förut till 5-15% på senare tid. Iallafall om personen i fråga ger god service och ser ut att behöva pengarna. Känner dock fortfarande att dricks är lite obefogat i de flesta fall.. varför skulle just vissa restaurangjobb vara berättigade till dricks av alla serviceyrken? Varför inte dricksa personal i vanliga butiker som ger en bra service? Nåväl. Att förändra dricks-kulturen får vänta. Man skall verka där man verka bäst. I mitt fall är det antagligen som investerare, egenföretagare eller entreprenör. Därmed över till den biten.

Min aktieportfölj har utvecklats något sämre än index under det senaste halvåret. Detta pga stark svensk krona och en kräftgång för telekombolag. Portföljen är väldigt viktad gentemot france telecom och telefonica för närvarande. Man får stabila kassaflöden och generösa utdelningar, trots utdelningssänkningen här senast. Jag ligger kvar i dessa bolag tills dess att de värderas upp eller något fundamentalt avgörande inträffar i bolagen.

Utöver dessa telekombolag har jag en del aktier kvar i Outokompu, Rautarukki och Stora Enso. I övrigt är större delen av de stora innehaven avvecklade. Senast sålde jag AKER ASA för 185 NOK vilket genererade en vinst på ca 30% inräknat utdelningar. Istället för aktierna har jag fokuserat på fastighetsportföljen vilken nu består av ett tjugotal objekt. Något som skiljer sig med fastigheter är att det är betydligt mer praktiska saker att tänka på i relation till aktier. Samtidigt finns det en bra grundsäkerhet i själva fastigheten, den bör stå emot både börsras och inflation medan man under tiden får en ränta som ligger en bra bit över bankräntan.

Fastigheterna sköter sig själva rätt bra, åtminstone till största delen. Annat är det med mitt senaste startup-projekt som jag planerat i tanken sen början av 2010. Vi drog igång verksamheten på riktigt under Q2 2011 och nu i Q2 2012 har vi precis kommit över 20Mkr i rullande årsomsättning, en väldigt skön milstolpe att ha passerat. Det går som snabbtåget och företaget växer fortare än man kunnat ana. Nu senast har vi omorganiserat och befordrat de mest drivna och seriösa ur den ursprungliga personalen till chefer samtidigt som de fått optioner på några procent i företaget. Målsättningen är nu ökad försäljning och att uppnå 40Mkr i rullande årsomsättning innan året är slut och vidare 100Mkr innan 2013 är till ända.

Att bygga upp ett företag som omsätter 100Mkr och rimligtvis värderas däromkring likväl är en målsättning jag verkligen vill uppnå. Dock under förutsättningen att det är ett bolag man gillar och tror på långsiktigt. Har drivit flera bolag förut som jag aldrig riktigt kunnat stå till hundra procent bakom pga olika anledningar. T.ex. är jag ju inte överdrivet materialistisk av mig som tidigare nämnt. Ett bolag jag drev för ca 6 år sedan var verkligen inriktat på att slå mynt av människors begär av "det senaste". Visst gick det att tjäna bra pengar på det men någonstans kändes det inte moraliskt optimalt att bidra både till folks prylbegär och ökade koldioxidutsläpp. Tur i oturen att det bolaget aldrig tog fart och växte till sig för jag hade aldrig brunnit lika mycket för den bakomliggande affären där som jag gör för bolaget jag har idag.

I övrigt så har jag upplevt vissa framsteg i kampen mot mina åkommor. Framför allt gäller det att inte låta yttre omständigheter såsom sjukdomar, otur eller tillfälligheter påverka ens sinnestillstånd i för hög grad. Ibland är det svårt att inte bli nedslagen av motgångar och jag är absolut inget undantag. Jag kan ligga helt utslagen i flera dagar om det vill sig illa men sakta samlas sen kraften upp igen och man reser sig. Det är ju som det är och man får göra det bästa av situationen efter ens förmåga. Nu är det dags att börja träna lite. Under det relativt hektiska året som gått har det inte direkt funnits tid till varken träning eller god kosthållning. Att underhålla själens tempel är nödvändigt för att jag ska må bra i längden. Det är inte konstigare än att man kör bilen på service var tvåusende mil eller så. Tänk om folk servade sig själva lika väl som de servar sina bilar. Då hade kanske inte fetma och övervikt varit ett lika stort problem i västvärlden. Innan man kör bilen på service borde man serva sig själv för vad ligger en egentligen närmast om hjärtat, volvon eller hälsan?