onsdag 17 mars 2010

PPM-sparandet

Mina PPM pengar är i absoluta summor en ganska blygsam historia. Jag har dock förvaltat dem själv sedan 2007 via Avanza och gjort aktiva byten ett flertal gångar. Generellt så har jag följt min strategi som handlar om att vikta om vid extrema lägen. Eftersom det inte rör sig om särskilt mycket pengar (ca 0,2% av min totala aktieportfölj) så är jag komfortabel med att ta större risker än normalt i denna miniportfölj. Jag har också bestämt mig för att göra lite mer extrema viktningar efter min marknadstro. Lite mer satsa allt på ett kort.

Utvecklingen de senaste åren har varit god.



Den goda utvecklingen jämfört med premiesparfonden kan härledas från mina innehav i några tillväxtmarknadsfonder och Skagen Kontiki. Ungefär hälften av PPM-portföljen har varit placerat i Svenska marknaden och hälften i Tillväxtmarknader. Under börsraset 2008-2009 köpte jag även in de Rysslandsfonder som fallit mest vilket visat sig vara ett lyckat drag.

Nu är det dags för en omviktning igen. Jag tänker gå på min magkänsla och väljer att inte riskera de vinster som ackumulerats. Jag byter ut Rysslandsfonderna och Sverigefonderna mot en Telekomfond och en Mellanösternfond.

Telekomfondens största innehav är bl.a. ATT, VZ, France Telecom, Nokia, m.fl. Några aktier jag tror är ganska lågt värderade och har relativt låg fallhöjd. Denna fond utgör nu ca 50% av min PPM portfölj.

Mellanösternfonden är tungt viktad mot bank i Kuwait. Den har fortfarande inte hämtat sig särskilt mycket från sina bottennivåer för ett år sedan. Fonden utgör nu ca 20% av PPM portföljen.

Jag bryr mig inte direkt om utvecklingen i min PPM portfölj räknat i pengar. Men det vore kul om den kunde slå index över tid som ett kvitto på att ens grundläggande marknadstro inte är helt galen. Nu spelar jag defensivt(telekom) med kontringar(tillväxt+mellanöstern) ett tag i denna portfölj:) För att jag ska bli offensiv igen vill jag se antingen ett ras på de breda marknaderna eller att tillväxten i västvärlden börjar ta fart igen även efter det att räntorna höjts några procent.

måndag 15 mars 2010

Mycket snack, lite verkstad



Det är mycket snack om ungdomsarbetslösheten. Snacka kan vem som helst göra men inte är det någon som vågar eller orkar ta några initiativ och göra något åt saken. Sådant frustrerar mig.. Jag tänker skjuta från höften och se vad det ger på vinst och förlust.

Nästa vecka ska jag lägga upp en ambitiös översiktlig plan på hur jag skulle kunna minska ungdomsarbetslösheten i Stockholmsområdet med 10%. Detta vill jag göra genom att överföra jobb från äldre personer som snart skall gå i pension och ge dessa jobb till ungdomar mellan 15-24 års ålder som behöver jobben bättre. 40-talisterna har det generellt ganska bra ställt ofta med tillgångar i form av fastigheter, mark och insparade pensionspengar. De unga har varken jobb eller pengar.

Jag brukar ofta ta mig an stora problem på ett möjligtvis lite naivt och ogenomtänkt vis, men jag tror att det är bättre att göra vad som helst i rätt riktning än ingenting alls i helt fel riktigt så att säga:) Lite som den kände aktieinvesteringsdevisen, rather doing things roughly right than precisly wrong. Eller bara, Just do it! Så har jag gjort tidigare i mina företagsäventyr. Ibland slår man huvudet på spiken och träffar en guldådra, ibland får man ge upp ganska snabbt.

Steg 1 blir att kontakta utvalda statliga verksamheter som har många anställda i den åldern som snart ska pensioneras, se efter vad för tjänster de har idag och om det är möjligt att under en övergångsperiod låta dem ersättas med outsourcad personal i åldern 15-24 från mina företag istället. Jämför billig arbetskraft som jobbar i Indien istället för i USA åt jätteföretagen där. Varför inte göra samma sak i Sverige fast med "billigare" ungdomsarbetskraft som skriker efter jobb istället för välbeställda 40-talister.

Jag hoppas att de personer med makt att besluta i ärendet är handlingskraftiga och inte bara skickar runt en eller lägger saker på utredning eller väntelista som ofta kan vara brukligt i byråkratiska organisationer. Vi får se vad som händer. Om det blir ogenomförbart i praktiken vilket jag befarar så har jag tusen idéer till jag vill prova. Provar man ingenting kan man inte veta vad som funkar.

Du som tvekar över dina idéer, sluta med det och kasta dig ut i ovissheten istället! Vad kan hända annat än att du får värdefulla erfarenheter i värsta fall?

onsdag 10 mars 2010

Tillgångar att bevaka


Lista på tillgångar att investera i.

Vilka tillgångar och när man ska investera i dem beror enligt mig på hur lågt eller högt de är värderade i relation till sina ATH och ATL nivåer samt hur högt eller lågt värderade de är i relation till andra sorters tillgångar.

Dessa huvudparten av de sorters tillgångsslag jag vill försöka bevaka i framtiden för att finna goda investeringar.

Valutapar
USD/SEK
EUR/SEK
GBP/SEK
NOK/SEK
DKK/SEK
CFH/SEK
HKD/SEK
USD/EUR

Råvaror
Alla råvaror som går att investera i utan att köpa själva kontrakten.
Råvaruindex

Aktier
Enskilda aktier på alla börser som erbjuder god säkerhet för aktieägaren.
Indexfonder
Sektorfonder

Obligationer
Företagsobligationer

Fastigheter och mark i olika delar av världen.


I övrigt måste man hålla reda på ränteläget och inflationstakten i olika länder och valutor.


För att kunna hålla reda på alla dessa olika tillgångsslag behöver jag göra en sorts översiktlig lista över deras prismässiga utveckling över tid.

Denna översiktliga prishistorik behöver sträcka sig över olika långa tidsperioder, jag vill att den ska sträcka över 5, 10, 20 och om möjligt 50 år.

Jag behöver också specificera exakt vilka aktier, fastigheter, råvaror m.m. jag ska hålla koll på.

Några utvalda exempel på viktiga tillgångar jag vill hålla koll på är:

Eurostoxx50 index
DAX index
Frankrikes CAC30 index
DJIA index
OMX30 index

Vetepriset
Guldpriset
Kopparpriset
Bomullspriset
Sockerpriset


USD/SEK
EUR/SEK
USD/EUR

Fastighetsindex i
USA
Sverige
Spanien
Tyskland
England
Kina
(i princip alla länder där man kan investera i fastigheter med god äganderätt)


När jag har koll på alla dessa tillgångsslag så kan jag bara vänta tills något av dem närmar sig sina ATL nivåer(inom en viss tidsperiod), då kan jag börja undersöka närmare. Varför har priset sjunkit så lågt, hur ser framtidsutsikterna ut, är det något strukturellt som förändrat utsikterna på lång sikt för tillgången? Det är kanske främst råvarutillgångar som passar för denna löpande utvärdering av pris i relation till ATL nivåer. Även aktier och valutor kan ge goda köptillfällen. Exempelvis om SEK står stark i relation till USD och det går att finna kvalitativa aktier i USA som är lågt värderade historiskt. Då kan man utnyttja tillfället och investera till både låga kurser och billig valuta.

I dagens läge står USD i ca 7 SEK. Om den går ner mot 6 SEK eller 5 SEK som den varit nere i förut så kan det dyka upp fina köptillfällen i amerikanska aktier även om själva aktiekurserna inte är bottenlåga.

När det gäller råvaror så kommer jag att ta fram prishistorik över de senaste 50 åren och hålla mig a jour med utvecklingen. Om priset närmar sig lägstanivåerna så börjar jag köpa och ökar sedan på desto lägre priset faller i enlighet med min råvaruinvesteringsstrategi som jag skrev om tidigare.

Efter att ha surfat runt lite och letat historiska grafer över råvaror och aktieindex så hittade jag till slut en tillgång som är attraktivt prissatt enligt min modell och kan tjäna som exempel för min investeringsstrategi. Råvaran är räkor, du finner prisutvecklingen här. Tyvärr verkar det inte finnas något instrument att använda sig av för att investera i räkor. Om någon råkar veta ett sätt att investera i räkprisutvecklingen får den gärna tipsa:) Kanske finns det en viktigt anledning till att priset är så lågt historiskt sett men det verkar inte vara brist på efterfråga. Innan en investering skulle jag givetvis ta reda på exakt varför priset är så lågt. Så länge det inte är något som hotar räkors långsiktiga potential som livsmedel så skulle jag garanterat investera nu.



PS. Tips på tillförlitliga källor på långsiktig (20-50 år) prishistorik för ovan nämnda tillgångsslag emottages tacksamt.

söndag 7 mars 2010

Investera på bortaplan



Jag har en tanke om att lära mig mer om de största bolagen på världens lite mer okända men ändå betydande aktiebörser. Jag vill läsa på om de 30-50 största bolagen på börserna i HongKong, Singapore, Australien, Sydafrika, Nya Zeeland, Kanada, Brasilien samt den mest tongivande och aktieägarvänliga börsen i mellanöstern, har inte tagit reda på vilken det är än.

Fram till sommaren kommer jag att ha fullt upp med mina företag och min hälsa men efter det ska jag försöka börja med denna analys. Jag har redan fått en översiktlig koll på de största bolagen i de Nordiska länderna, Frankrike, Tyskland, Italien, Spanien, England och Schweiz. De europeiska och amerikanska börserna blir automatiskt utforskade sakta men säkert. Men de lite mer okända börserna överst behöver jag nog anstränga mig lite extra för att ta reda mer om.

Jag tror att man har större chans att hitta intressanta och lågt värderade bolag desto större ens världskarta är. Sen är det intressant och allmänbildande att lära sig mer om olika länders ekonomi. De största bolagen på ett lands aktiebörs säger alltid något om vilka sorters ben landets ekonomi vilar på. Jag vet i nuläget t.ex. ingenting om Australiens största bolag, det enda jag kan gissa är att deras börs är ganska råvaruviktad, lite som Kanada. Helst skulle jag vilja kombinera denna forskning med att resa till landet i fråga för att få lite inlevelse och känsla i det hela.

En annan viktig orsak till att bredda min spelplan är att världens ekonomi inte alltid går i samma takt. Om jag är beredd att investera i olika delar av världen så kan jag utnyttja eventuella kriser i olika länder. Om t.ex. Australiens ekonomi går in i väggen så kan jag vara beredd att göra fina fynd där för pengar från försäljningar på andra börser som står mycket högre värderade i relation. Nu senast så var ju finanskrisen en ganska global historia så det har faktiskt inte spelat någon större roll vilken börs man letat på, det har funnits fantastiska fynd på alla större börser. Men att kriser är så pass globala är ganska ovanligt historisk sett. Därför gör jag mig redo för det mer sannolika, att framtida kriser kommer att slå mer lokalt än vad de gjort 2008-2009. Jag vill vara redo att göra goda affärer, oavsett om de kan göras i Sverige eller Sydafrika.

måndag 1 mars 2010

Pappersproducenternas dilemma


Fångarnas dilemma för tidningspappersproducenterna och skogsbolagen.

Jag har alltid varit intresserad av spelteori. Just nu har vi faktiskt en situation i tidningspappersbranchen som man kan likna vid spelteorin "fångarnas dilemma" möjligtvis kan även "tit for tat" kan appliceras.

Mer om situationen i branschen här.

Om fångarnas dilemma här.

Här handlar det alltså om vilka producenter som kommer att frivilligt eller ofrivilligt stänga ner överflödig kapacitet först. Om ingen stänger ner någon kapacitet förlorar alla på det och inga pappersbruk blir lönsamma. Ändå vill ingen stänga ner sin kapacitet först för då skulle konkurrenterna bli lönsamma medan den som stänger ner inte tjänar något alls. Intressant läge.

Det bästa för alla vore i likhet med fångarnas dilemmas mest lönsamma lösning om alla stängde ner litegrann av sin kapacitet så att alla blev lönsamma.

Det sämsta scenariot är ifall ingen stänger ner någon kapacitet. Detta kommer i förlängningen att leda till att de finansiellt svagaste producenterna en efter en går i konkurs och på så vis försvinner kapaciteten från marknaden med tvång. Även valutakurser och statliga åtgärder kan spela in en viss roll givetvis.

De flesta av producenterna är idag värderade som att de skulle gå i konkurs i närtid. Att investera i dem blir i värsta fall lite av en rysk roulette där man får hoppas att de bolag man satsat på inte blir de som får stänga ner först. I bästa fall så stänger tillräckligt många ner litegrann av sin kapacitet så att alla producenter blir lönsamma. Om så sker är dagens värderingar riktigt låga.

Jag har efter dessa konklusioner diversifierat mig lite i branschen genom köp i Kanadsensiska Tembec samt Danska DLH som verkar i sammanhängande bransch. Dessa köp kommer att finansieras av en minskning i NSG vid väl valt tillfälle.